Tårarna rann och rann, mitt liv är förstört. Eric har hoppat och lämnat oss här. Han är död. Död. Död. Död. Det gick inte in, jag kunde inte förstå det, min älskade Eric finns inte längre. Hur kunde han? Bara hoppa sådär. Det kan inte ha varit meningen. Det var säkert någon som tog hans mobil och skrev det till mig och sedan puttade de honom framför tåget. Så måste det vara. Nej Olivia, det måste inte vara något alls. Eric hoppade och det bara är så. Han hoppade. 

 

Där kom tårarna igen och jag satt i sängen och grät hela den dan. Mamma kom in med mat för en timme sen men jag kan verkligen inte äta, det känns liksom som att allt jag äter ska komma upp igen. 

 

Stackars Walid. Bara sådär kom jag och tänka på det. Walid som förlorat både sin ex fru, kanske inte så jätte jobbigt men när både Lina och Eric och dött, det måste vara jätte jobbigt. 

 

Där satt jag i sängen och grät och lyckades tillslut somna.

 

*

 

"Mamma! Det äj mojgon nu. Mojmoj haj gjort frukost."

 

"Va?"

 

"Kooooooomm nu! Det äj frukost!"

 

Victor gick ut ur rummet och bort till köket. Ovanligt glad verkade han vara. Han vet säkert inte om att Eric hoppat. Jag reste mig upp ur sängen och bytte kläder och gick sedan ut ur rummet och ut till köket. 

 

"Men gumman varför är du så ledsen?"

 

"Eric......" Där sprack det igen.

 

"Eric det är okej nu!" Det var Linas röst. Jag hade gjort det. Jag hade hoppat och nu är jag död. VARFÖR Eric?! Varför gjorde du det? Du har lämnat Olivia, Victor och Haley. Idiot. Hur tänkte du nu, Eric du är dum i huvudet. 

 

"Hallå Eric? Varför gråter du?"

 

Det var Lina igen, och nu när hon sa det så märkte jag att jag grät. 

 

"Eric svara mig, du gör mig orolig!"

 

Jag försökte säga något men det gick inte och mina händer torkade automatiskt bort tårarna som rann ner för mina kinder. 

 

Jag satt i soffan och grät, Victor och Haley hade följt med mamma hem till dom och jag var själv hemma. Huset vr väldigt tomt och tyst förutom tvn som visade Ullared. Egentligen hatar jag det programet men jag var alldeles för trött för att orka byta. För att försöka tänka på något annat så började jag kolla på Ullared, inte bara ha det på i bakrunden, och upptäckte att någon skulle gifta sig på Ullared. Hur kan man gifta sig där liksom?

Min blick flög ner till min hand där den underbara ringen som Eric gett mig. En kväll jag aldrig kommer att glömma. Ända sedan Eric friade till mig så har jag tänkt på hur vårt bröllop skulle bli, men det verkar inte som att det kommer hända. Bröllopet som i mina tankar var så perfekt. 

Jag kände ett par varma läppar mot mina läppar och öppnade ögonen och möttes av Erics underbara leende.

 

Här har nu kapitel 48! Förlåt om det kom lite sent men mitt internet fungerar typ bara på vissa ställen så det har varit lite svårt att skriva. Men men, jag ska inte bortförklara mig. Hoppas ni gillar det!!♥♥♥♥♥ Puss på er