ensaadesaga -

Love is Calling...♥-KAPITEL 13

Snart var jag framme och jag tog tre baguetter med lite olika fyllning och juice till oss alla tre och gick sedan och betalade. Hon i kassan var ung och kände igen mig.

"Du är riktigt duktig" sa hon.

"tack så mycket" sa jag och log.

"Kan jag få en aoutograf till min lillasyster?"

"självklart" sa jag och hon i kassan tog upp ett papper och jag skrev min aoutograf på den.

"vad heter hon?" frågade jag. Hon tvekade lite.

"Emilia" sa hon sedan. Jag skrev 'Till Emilia' och ett hjärta på lappen och gav den till kassörskan. Då såg jag att det stod 'Emilia' på hennes namnbricka. Jag skrattade lite lätt för mig själv och sa hejdå till henne och började gå mot sjukhuset igen.

Jag tog upp min luva och jag gick rätt snabbt och snart var jag framme. Jag drog upp den tunga och rätt sega dörren intill sjukhuset och gick längs korridoren tills jag kom fram till rum 8 som var Victors rum.

Jag togs emot med en massa leénden men satte mig tyst på en stol eftersom att det var fullt med doktorer i rummet som undersökte Victor och gav honom mat osv. Efter ett litet tag var de klara.

"han mår mycket bättre idag" sa en av doktorerna. Så skönt. Nu kan jag äntligen pusta ut.

"åh, tack så mycket" sa jag och skakade hans han.

"tack" sa Olivia och skakade också hans hand. Doktorerna gick ut ur rummet och jag gav Alex och Olivia deras mat och vi började äta. Victor sover än och allt är rätt så lungt.

Det var inte världens godaste mackor men de gick att äta.

Det fanns inte mycket att göra förutom att sitta och snacka med Alex och Olivia och läsa tidningar.

Victor har vaknat och doktorerna har tagit bort alla sladdar. Han ligger nu i Olivias famn och mår ganska bra. En doktor sa att vi kanske till och med får åka hem idag.

"får jag hålla honom en stund?" frågade jag Olivia.

"självklart" sa hon och jag gick fram och bar upp Victor i min famn och satte mig ner på stolen igen. Så söt, så liten och så oskyldig. Han kollade med sina stora bruna ögon rakt in i mina. Jag är den stoltaste pappan på denna jord. När jag satt där och höll Victor kom plötsligt en doktor in i rummet och jag kollade upp på honom.

"jag ska bara kolla hur Victor mår" sa han och satte sig på en stol framför mig.

"okej" sa jag och log. Doktorn kollade lite på hur han andades och sånt. Efter ett par minuter var han klar.

"Ni kan få åka hem nu" sa han och log.

"tack så mycket" sa jag och skakade hans hand. Jag kollade på Olivia och Alex men de båda sov.

Doktorn och jag skrattade lite lätt och sedan gick han ut ur rumet. Jag la Victor på sängen och började plocka ihop alla saker. Jag lät Alex oxh Olivia sova ut. Victor lekte med en nytvättad strumpa och han var nöjd över det.

När jag packat ihop allting väckte jag Olivia genom att skaka henne lite lätt.

"Vi ska åka hem nu" sa jag.

"jaha, okej" sa hon och log lite halvvaket. Jag väckte sedan Alex.

"Vi ska hem" sa jag.

"okej" sa han och sträckte på sig.

"har du redan packat ihop allt?" sa Olivia och kollade sig omkring.
"ja, jag tyckte att ni kunde få slippa det" sa jag.

"du är fantastisk" sa hon och kysste mig.

"du är inte så dum du heller" sa jag och kysste henne en gång till.

"kom nu era turturduvor" sa Alex skrattandes och boxade mig på armen. Han stod klar vid dörren.

"comming" sa jag. Olivia tog upp Victor och klädde på honom en liten keps, ett par skor och en tjocktröja. Mer behövs inte eftersom att det är mitt på sommaren. Sedan sa vi hejdå till alla och satte oss i bilen och började köra hemmåt. Vi stannade vid en mataffär och köpte lite mat för att överleva bilresan men fortsatte sedan och stannade inte på hela vägen hem förutom när vi bytte chafför så att Alex fick köra.

"Eric kan inte du sjunga lite?" frågade Olivia.

"jodå" sa jag och började sjunga lite på 'Break of dawn'. Det är min och Olivias låt. Eftersom att det var ju under den låten jag fick känslor för henne.

Såja! förlåt att ni fick vänta så länge! komentera massor nu så är ni snälla :) love u

Datum: 2012-01-29

Love is Calling...♥-KAPITEL 12

På displayen stod där denna gången "Olivia". Jag log för mig själv och svarade.

"Hej älskling" sa jag.

"Hej gubben" sa hon. Hon lät väldigt ledsen på något sätt.

"mår du bra?"

"jag gör, men inte Victor" sa hon. Mitt hjärta slog ett dubbelslag.

"va? vadå? vad har hänt?" sa jag snabbt.

"Vi är på sjukhuset och Victor kan inte andas ordentligt"

"herregud, är det illa?" sa jag chockat. Alex kollade oroligt på mig.

"det verkar ganska illa" sa hon och nu började hon gråta.

"jag kommer på en gång" sa jag. Jag vet att det tar typ 2 timmar att köra dit men vad gör man inte för de man älskar mest?

"mmm, jag är rädd" sa hon.

"oroa dig inte, jag kommer" sa jag.

"bra, jag älskar dig"

"jag älskar dig också. Hejdå" sa jag.

"Hejdå" sa hon och vi la på.

"vad har hänt?" frågade Alex oroligt.

"Victor ligger på sjukhuset och kan inte andas ordentligt" sa jag.

"herregud"

"jag ska åka dit, vill du hänga med?" sa jag snabbt och plockade undan från bordet även fast vi inte var klara.

"klart jag följer med"

"bra, kan du bara packa lite kläder snabbt i en väska? du kan låna kläder av mig"

"yes".

En stund senare satt vi i bilen med riktning mot Göteborg. Vi fick stanna till för att köpa lite red-bull så att jag skulle orka hålla ögonen öppna, men sen stannande vi inte på hela vägen. Vi snackade om lite allt möjligt och jag blev tröttare och tröttare. Alex lyckades hålla mig vaken och jag vill inte ens tänka på hur det skulle kunnat gå om han inte var där.

"ska vi sätta på radion?" frågade jag.

"visst" sa Alex helt uttrycktlöst så trött han var. Jag satte på radion och P3 var på. Jag orkade inte byta och efter att ha lyssnat en liten stund förstod jag att det handlade om mig. De snackade om lite allt möjligt men det verkade som att det var jag som var temat. Det var ganska intressant att lyssna på.

Efter en lång bilresa var vi äntligen framme. Vi skyndade oss in på sjukhuset och sprang fram till disken och frågade var Olivia och Victor var. Sjuksköterskan pekade på ett rum och jag och Alex gick försiktigt in där. Victor låg på sjukhussängen med slangar överallt och Olivia satt på en stol bredvid och klappade honom mjukt på huvudet. Klockan är 1 på natten och det såg ut som att Olivia i princip sov. När hon fick syn på mig fick hon fram ett litet leénde och gick genast fram och gav mig en lång och varm kram. Jag kysste henne också på munnen några gånger och gick sedan fram till Victor och pussade honom lätt på pannan. Olivia kramade Alex också och de båda ställde sig sedan bredvid mig.

"hur mår han?" frågade jag.

"Inte så bra.." sa Olivia tyst.

"vad är alla sladdarna för?". Olivia började förklara alla sladdarna. Det var en som kollade hur hjärtat slog och en som gav honom luft och en som gjorde det ena och en som gjorde det andra. Allt var så förvirrande och rörigt så just nu vill jag bara sova. Olivia och Alex var minst lika trötta. Vi sa godnatt till Victor och jag och Olivia pussade honom och jag la mig i extrasängen och Olivia la sig i min famn. En doktor rullade in en till säng som Alex fick sova i. Han sa godnatt till oss och snart hördes hans små snarkningar.

"sov gott älskling" sa jag och kysste Olivia.

"godnatt, jag älskar dig"

"jag älskar dig också" sa jag och bara sekunder senare somnade vi båda.

Nästa morgon

Ingen av oss sov speciellt skönt inatt. Allt pipande från alla maskiner gjorde oss bara oroliga och jag var tvungen att kolla till Victor hela tiden av ren faderinstingt även fast doktorer kollade till honom lika ofta. Olivia gjorde likadant.

Vid 9 gick vi upp.

"jag kan gå och handla frukost" sa jag.

"så bra" sa Olivia.

"great" sa Alex direkt efter.

"vad vill ni ha?"

"det spelar ingen roll, ta något som ser gott ut" sa Alex.

"ta bara något till mig med" sa Olivia.

"okej" sa jag och gick sedan ut. Utomhus är det behagligt varmt. Jag började gå mot 'Pressbyrån' som ligger en bit bort.

"Eric!" hörde jag någon ropa. Jag kollade mig omkring och såg tre tjejer i 15 års åldern. Jag log mot dem och vinkade. Jag antar att det är några fans. De gick mot mig hysteriska och jätteglada.

"Kan vi få ta ett foto?" frågade en av tjejerna.

"absolut" sa jag. Jag ser nog riktigt hemsk ut men jag bryr mig inte riktigt. De tog upp vars en iphone 4 och tog foto både enskilt och tillsammans. De fick vars en kram och sedan sa vi hejdå till varandra och de gick iväg lika hysteriska och en av tjejerna grät. Trogna fans.

Snart var jag framme och jag tog tre baguetter med lite olika fyllning och juice till oss alla tre och gick sedan och betalade. Hon i kassan var ung och kände igen mig.

"Du är riktigt duktig" sa hon.

"tack så mycket" sa jag och log.

"Kan jag få en aoutograf till min lillasyster?"

"självklart" sa jag och hon i kassan tog upp ett papper och jag skrev min aoutograf på den.

"vad heter hon?" frågade jag. Hon tvekade lite.

Såja. Kapitel 12 klart! Komentera meeeer! snälla? :) love u

Datum: 2012-01-25

Kapitel!

TJENA!

vill bara säga att det kommer förmodligen ett kapitel imorgon :)

PUUSSSS

Datum: 2012-01-24

Love is Calling...♥-KAPITEL 11

Vi sa hejdå och jag gick ut på scenen igen och togs emot med massa skrik.

Nu är det sista låten. 'Without you I'm nothing'.

"Denna låten vill jag tilldela alla mina fans och min son Victor" sa jag. Publiken skrek som aldrig förr och jag började sjunga.

"Never feared to turn around

And I never feared you'd say goodbye.

You're the center of my life

And the core to why I sacrifice..."

Hela publiken sjöng med och det var ett sånt moment som bara inte går att beskriva. Allt var så stort.

Festivalen är fullpackad. Jag kände hur glädjetårarna trängde bakom ögonlocken men lyckades hålla dem där.

När 'Withou you I'm nothing' var slut tackade jag publiken för deras stöd och gick sedan av scenen. De skrek och kastade upp allt möjligt på scen. Allt från små nallebjörnar till bh:ar. Jag skrattade för mig själv och en som jobbade på festivalen gick och plockade upp allting och gav mig det.

Efter mycket berömmelse gick jag och tog en varm och skön välbehövd dusch.

Lite senare skjutsade Tomas mig hem. Jag fumlade lite med husnycklarna innan jag äntligen fick upp låset.

"Hej!" ropade jag, men kom snabbt på att ingen var hemma. Jag satte mig med en duns i soffan och la mig ner för att vila en stund. Klockan är 21.00. Plötsligt ringer telefonen. På displayen står det "Alex".

"tja mannen" sa jag.

"tjena man, vill du hänga en stund?" frågade han. Jag blev lite förvånad eftersom att det bara var en stund sedan vi sågs.

"ehm..visst" sa jag ch skrattade lite lätt.

"great, jag kommer snart"

"okej, bra"

"yepp, bye"

"ciao" sa jag och la på. Jag gick in i det nystädade köket och började laga lite mat till mig och Alex. Det fick bli tacos ikväll. Jag stekte köttfärsen, hackade grönsakerna, värmde tacobröden och hällde upp resten av tillbehören i skålar. Precis när jag blivit klar knackade det på dörren. Jag torkade av mina händer på förklädet och gick och öppnade dörren. Där stod Alex.

"Tja" sa jag glatt.

"Tjaa" sa han och vi gjorde vår speciella och rätt komplicerade hälsning. "Det luktar gott" fortsatte han sedan samtidigt som han hängde av sig sin jacka.

"så bra, maten blev precis klar" sa jag och vi gick båda in i köket. Vi satte oss vid matbordet och började äta samtidigt som vi småsnackade om lite allt möjligt. Alex är som den här jämngamla brorsan jag aldrig fick.

När vi satt där och åt så ringde plötsligt min mobil. På displayen stod där denna gången "Olivia". Jag log för mig själv och svarade.

"Hej älskling" sa jag.

"Hej gubben" sa hon. Hon lät väldigt ledsen på något sätt.

"mår du bra?"

"jag gör, men inte Victor" sa hon. Mitt hjärta slog ett dubbelslag.

"va? vadå? vad har hänt?" sa jag snabbt.

"Vi är på sjukhuset och Victor kan inte andas ordentligt"

"herregud, är det illa?" sa jag chockat. Alex kollade oroligt på mig.

"det verkar ganska illa" sa hon och nu började hon gråta.

"jag kommer på en gång" sa jag. Jag vet att det tar typ 2 timmar att köra dit men vad gör man inte för de man älskar mest?

"mmm, jag är rädd" sa hon.

"oroa dig inte, jag kommer" sa jag.

"bra, jag älskar dig"

"jag älskar dig också. Hejdå" sa jag.

"Hejdå" sa hon och vi la på.

SÅJAAAAA! komentera! Ni måste börja komentera mer :) love u

Datum: 2012-01-22

FEL

OJ! såg nu att jag råkat publicera kapitlet istället för att spara :S

Jag tar bort det och skriver klart!

Men tack för att ni komenterade ändå! puss

Datum: 2012-01-20

MVG!

Hejhej!

Ville bar berätta en kul sak :) I skolan skulle vi skriva noveller och jag sammanfattade hela denna novellen, bytte namn på personerna och skrev en ganska lång novell. OCH GISSA?! jag fick MVG :D

Datum: 2012-01-18

Love is Calling...♥-KAPITEL 10

"Fantastiskt" sa hon.

"tack" sa jag och log. Hon kysste mig igen och puttade på mig litte lätt menande att jag skulle lägga mig ner på rygg och det gjorde jag också. Hon la sig över mig och kysste mig om och om igen. Jag besvarade varenda en av dem nöjt och smekte henne lite överallt. Efter ett tag så var vi båda riktigt trötta så vi slutade och gick och la oss i sängen. Vi låg där en stund och småpratade om lite allt möjligt. Olivia drog sin hand längs min mage långsamt. Bara hennes beröring är undebar. Efter ett tag somnade vi båda.

15 Juli i Erics perspektiv

Det är mörkt och kallt. Jag vet inte riktigt vart jag är och det är tyst. Det ända jag hör är mina tunga flås och mina steg när jag springer längs höghusen på den blöta asfalten. Plötsligt hörs ett irriterande och högt dån. Då vaknar jag. Bredvid mig är det tomt. Olivia ska åka till Göteborg i ett par dagar och hälsa på några kompisar. Victor har hon med sig. Idag ska jag ha min första konsert sedan pappaledigheten. Jag sträckte ut min hand och stängde av väckarklockan. Klockan är 10.00. Efter att ha dragit mig en stund släpade jag mig ur sängen och gick yrt in i köket. På köksbänken låg där en lapp.

"Godmorgon älskling, lycka till idag. Vi ses på Onsdag. Jag älskar dig /Olivia". Jag log för mig själv och la sedan ner lappen på bänken igen och plockade ut ett paket jouice och hällde försiktigt upp i ett glas. Sedan brädde jag en macka och satte mig vid matbordet och bläddrade lite i dagstidningen medans jag åt. Klockan började närma sig 11 och jag gick för att klä på mig. Det blev en vit långärmad tröja, en grå rätt speciell hood-tröja och ett par svarta byxor.

Efter att bara legat och vilat mig hemma i soffan hela dagen så ringde det på dörren. Jag visste att det var Tomas.

"Tjena" sa han.

"tja" sa jag.

"Är du klar?"

"japp" sa jag och satte på mig ytterkläderna.

"bra" sa han och jag följde med honom ner till bilen som stod utanför. På vägen hämtade vi upp mina dansare.

Utomus steker solen och det är säkert 25 grader eller något. Svetten rinner i pannan och solglasögonen är på.

Det är en fantastisk dag. Det ända som saknas är Olivia och Victor. Annars är allt parfekt.

"såja" sa Tomas och stannade bilen.

"let's go boys" sa jag. Jennifer hostade..

"..and girls" sa jag och skrattade. Hon skrattade också och vi klev ur bilen. Det stod fult med fans vid ingången som väntade på mig. Vakterna sa att de hade stått där i flera timmar. Jag blir så glad när jag hör sånt. Efter lite aoutografskrivning ropade Tomas på mig.

"kom nu Eric!" sa han. Jag sa hejdå till alla fans och gick in med Tomas. Jag blev tilldelad en lounge. Den hade vita väggar och det luktade lite sunket. Vi la av oss våra saker och jag plockade upp min laptop och skrev ett tweet:

"Almost showtime! wish me good luck!". Jag fick genast jättemånga svar.

"Gör dig klar, du ska upp på scen om en halvtimme" sa Tomas i dörröppningen.

"okej" sa jag och stängde ner datorn. Min sångcoach kom och hjälpte mig att värma upp rösten.

Introt till 'Hotter than fire' började spelas, publiken skrek och adrenalinet pumpades. Sedan började jag sjunga.

"I'm dressing up for tonight,

don't need no list, no invite.

I'm here to dance, dance..."

Alla sjöng med och det var helt fantastiskt. Jag tänkte på Victor och Olivia och blev så himla glad. Allt gick jättebra. Sen var det dags för 'break of dawn'. Jag plokade upp en tjej från publiken och som alla andra också gjort började hon gråta. Vi kramades och jag söng. Jag pratade med henne backstage efter sången. Av någon konstig slump hette hon också Olivia. Alla minnen från konserten jag tog upp min Olivia på scen kom upp.

Vi sa hejdå och jag gick ut på scenen igen och togs emot med massa skrik.

Nu är det sista låten. 'Without you I'm nothing'.

"Denna låten vill jag tilldela alla mina fans och min son Victor" sa jag. Publiken skrek som aldrig förr och jag började sjunga.

"Never feared to turn around

And I never feared you'd say goodbye.

You're the center of my life

And the core to why I sacrifice..."

Så ! Komentera vad ni tycker och spriiiiid! KRAM! love u

Datum: 2012-01-17

kapitel på väg!

HEJHEJ! nu har ni fått vänta på ett kapitel jättelänge! Men ikväll kommer det ett! :D

HA DET BÄST! KRAM

Datum: 2012-01-17

DAYVIEWS

Alla som har dayviews (bilddagboken) borde gå med i min Eric Saade grupp! Klicka på bilden för att komma dit!

Datum: 2012-01-16

Love is Calling...♥-KAPITEL 9

Det gick verkligen inte att hålla tårarna inne. Att jag skulle få en sån bra kille trodde jag verkligen inte.

Alla applåderade och Eric tackade och ställde sig bredvid mig igen.

"Jättefint älskling" sa jag och kysste honom.

"Tack gumman" sa han och besvarade kyssen.

Prästen pratade lite till och sedan sjöng vi några psalmer och sen var själva dopet över. Allt var jätteveckert och lyckat. Tänk vilken framtid vi kommer att ha med Victor. Underbart.

Erics perspektiv

Nu har Victor vaknat och han är hur glad som helst. Det är fortfarande bröstmjölk för hans del, men vi andra sitter och fikar med massa kakor och andra jättegoda saker som Eva bakat.

Amanda är helt förtjust i Victor och jag visste att hon skulle bli det eftersom att hon tydligen ääälskar småbarn. Hon brukar alltid busa med Rasse. Så hon blev den lilla "barnpassaren" under dopet. Vilket hon inte sa emot.

Efter några timmar gick gästerna hem och det gjorde vi med. Vi packade upp alla paketen och som vanligt brydde sig Victor inte så mycket om inehållet utan prasslade istället med pappret. Fast leksakerna han fick gillade han också. Klockan är nu 19.45 och efter denna dagen är vi alla riktigt trötta. Vi satte oss vid TV:n en stund och bara mös. Victor somnade för en liten stund sedan och Olivia ser också ut att somna när som helst.

"Eric" sa Olivia med en riktigt trött röst.

"Jag gumman" sa jag och strök henne på kinden.

"Kan inte du sjunga en sång så kommer jag drömma om dig inatt"

"vad ska jag sjunga då?"

"någon av dina låtar" sa hon och kollade upp på mig och log sådär supergulligt. Jag log tillbaka och började sjunga.

"When I look in your eyes
There's something I just can't describe..." Jag kände hur Olivia tog tag i min hand och jag fortsatte sjunga.
"...To get to a moment like this

Some people wait all of their life.." Jag fortsatte att sjunga och Olivia såg ut att gilla det. Sedan kom jag till den sista refrängen.

"'...Cause there are times I just look at the cover
And there are times when I wondering what's inside
And then there are times when it feels like I wrote every line
'Cause there are times when I can't find the answeres
And there are times when I wonder what life's about
And times when I feel like I finally figured it out
It's like that with you...". Olivia böjde sig fram och kysste mig.

"Fantastiskt" sa hon.

Kapitel 9 ! Ett kort kapitel :( jag kommer inte kunna ha lika bra uppdatering längre :( men så fort jag får tid ska jag skriva! LOOOVE YOU

Datum: 2012-01-14

Love is Calling...♥-KAPITEL 8

22.30

Victor ligger och sover i sin spjälsäng sedan en lång stund tillbaka och jag och Eric har precis lagt oss i vår säng.

"Olivia" sa Eric med sin mjuka röst.

"mm"

"Utan dig vet jag inte vad jag hade gjort..." började han. Jag tog tag i hans varma hand.

"Jag älskar dig över allt annat. Det går lixom inte att beskriva med ord" fortsatte han. I en lång stund fortsatte han att berätta och förklara hur mycket han älskade mig.

"Jag vet inte vad jag ska säga..jag älskar dig så otroligt mycket. Tänk dig allt det du sa nyss och gångar det med en miljard så får du fram hur mycket jag älskar dig" sa jag och kysste honom länge. Vi låg där och mös länge innan vi äntligen somnade tätt, tätt intill varandra.

9 Juli i Olivias perspektiv

Idag är det Victors dopdag. Klockan är 7 på morgonen och han vägrar sova. Både jag och Eric är uppe och om ungefär tre timmar ska vi till kyrkan och fixa en massa.

Det är riktigt fint väder ute och dopet kommer bli hur bra som helst!

"Har vi allt nu?" frågade jag och kollade mig omkring.

"jag tror det" sa Eric som i handen bar baby-stolen med Victor i.

"då åker vi" sa jag.

"jepp" sa han och vi gick ut till bilen och lastade in alla saker och åkte iväg till kyrkan.

Så snäll som Victor är så skriker han nästan aldrig så det är bara kul att ha med honom att göra.

När vi kom fram till kyrkan togs vi emot av mamma och pappa.

"Hej gumman" sa mamma och kramade mig.

"Hejsan" sa jag glatt. Jag kramade pappa också och de hälsade på Eric och gullade lite med Victor...ja, det vanliga. Bredvid kyrkan finns det ett litet hus där alla gäster och vi ska fika efter dopet. Det kommer bli parfekt!

Plötsligt ringer Erics mobil. Han går iväg några meter bort och jag kan inte höra vad han säger. Jag, mamma och pappa fortsätter att fixa med allt som ska fixas och efter bara någon minut kommer Eric tillbaka.

"Pappa och resten av min familj är påväg" sa han.

"så bra!" sa jag.

"pappa sa att han hade en överraskning till oss"

"jasså, spännande" sa jag och log. Eric började duka och jag gick för att sätta på mig finkläder eftersom att gästerna kommer om bara två timmar. Pappa och Rasse tar han om Victor. Rasse är helt förtjust i honom. Enligt honom är det ju hans bäbis.

Efter en liten stund ropade Eric på mig.

"Olivia!" ropade han genom den öppna dörren en bit bort.

"aa?" ropade jag tillbaka.

"kom en stund!"

"jag kommer!" ropade jag och la ner det jag höll på med och gick ut till Eric. Bredvid honom stod Walid.

"Hejsan!" sa jag glatt och kramade honom.

"hej Olivia!" sa han lika glatt.

"vad var det du villa visa?" frågade Eric Walid.

"jo denhär.." började han och öppnade en kartong han hade i handen. Ur kartongen tog han upp en vit dopklänning. Den var jättevecker. "Den hade du Eric när du döpte dig" forstatte han och gav den till Eric.

"Så fin" sa Eric. Och han menade det verkligen.

"Och jag tänkte att Victor skulle få den" sa Walid. Jag kollade på Eric och log. Han log också.

"tack så mycket" sa Eric och kramade honom länge.

"Tack" sa jag och kramade också honom länge.

Alla gäster är på plats och jag, Eric, prästen och Erics syster Lina som är Victors gudmor står framme vid altaret.

Lina håller i Victor som sover.

Prästen pratar och pratar och tillslut var det Erics tur att sjunga "Du är allt".

Det gick verkligen inte att hålla tårarna inne. Att jag skulle få en sån bra kille trodde jag verkligen inte.

Alla applåderade och Eric tackade och ställde sig bredvid mig igen.

"Jättefint älskling" sa jag och kysste honom.

"Tack gumman" sa han och besvarade kyssen.

Prästen pratade lite till och sedan sjöng vi några psalmer och sen var själva dopet över. Allt var jätteveckert och lyckat. Tänk vilken framtid vi kommer att ha med Victor. Underbart.

Så! det blev ett kapitel ändå :D Komentera för då blir jag så glad!

KRAM

Datum: 2012-01-11

Kapitel

Hejhej!

Det kan hända att det kommer ett kapitel under veckan! Jag är halvklart med ett som jag skrivit på när jag haft små tillfällen!

KRAM

HAHAH

Datum: 2012-01-11

Paus 1 vecka! :(

Hejhej! Nu när skolan börjar kommer jag att ha fullt upp och inte hinna med att skriva....alls. Så jag måste ta en skrivarpaus i en vecka :( vill inte men måste! hoppas ni står ut

LOOOOVE U ! puss

Datum: 2012-01-08

Love is Calling...♥-KAPITEL 7

Klockan fem

Hela dagen har jag och Olivia haft en mysdag. Det ända vi gjort idag är kyssas, kramas, ta hand om Victor, kyssts igen, kramats igen och tagit hand om Victor..igen. En parfekt dag. Både Olivia och Victor fick följa med till radiostationen.

"Lycka till" sa Olivia och kysste mig.

"tack gumman" sa jag och gick in i inspelningsrummet. Reportern såg väldigt trevlig ut. Jag hälsade på henne och sedan satte jag mig ner på en stol vid en mic.

"..och det där var 'Hotter than fire' av Eric Saade, som vi har med oss här i studion just nu!"

"Tjaa" sa jag.

"Hej Eric, vad kul att du kunde komma" sa hon.

"Tack för att jag fick komma" sa jag och sedan var intervjun i full gång.

Olivias perspektiv

Medans Eric blev intervjuad satt jag utanför i en soffa och snackade med lite folk som jobbade på P3. Victor ligger och sover i vagnen.

"Hur träffades du och Eric?" frågade en tjej som hette Annika.

Jag förklarade hela historien om hur vi träffats tills att Victor föddes. Det tog lång tid och precis när jag pratat klart så kom Eric ut från inspelningsrummet.

"Hej gumman" sa han och gick fram och tog mitt ansikte i sina händer och kysste mig.

"hejsan" sa jag. Eric gick fram och hälsade på de jag satt och pratade med och var bara allmänt trevlig. Efter en kort stund for vi hem.

"Eric" sa jag.

"mm" sa han tyst. Han är så inne i sin mobil att han säkert inte kommer höra vad jag har att säga.

"Kan du följa med mig och shoppa? du behöver säkert också något nytt" sa jag.

Han kollade ängsligt upp på mig.

"Shoppa?"

"aa" sa jag glatt.

"jag? shoppa?" sa han lika ängsligt.

"snällaaaa" sa jag och försökte vara så gullig som det bara gick.

"okej då, bara för att du är så söt" sa han och pussade mig snabbt på kinden. Jag fnissade lite och gick och fixade mig. Eric satte bara på sig en keps och en hood-tröja och en jacka för att han inte skulle bli så igenkänd. Jag bryr mig inte riktigt om vad han sätter på sig. Han är hur söt som helst i allt ändå.

Jag matade Victor lite snabbt och sedan tog vi en promenad till köpcentret. Såklart skulle Eric tvinga mig in på 'Inter sport' så fort vi kom innanför dörrarna.

"Jag måste ta ett foto på dig" sa jag och plockade upp min iphone.

"varför det?" sa han och skrattade.

"För att du är så otroligt fin" sa jag. Han skrattade bara och gjorde en pose och jag tog ett kort.

"great" sa jag och la ner mobilen i fickan igen.

"Jag kan ta vagnen" sa Eric.

"tack" sa jag och kysste honom. Vi fortsatte att leta lite kläder och vi hittade lite allt möjligt och på något aoutomatiskt sätt blev det såklart massa baby-grejer till Vicke. Jag och Eric valde det smeknamnet till Victor förut bara för att det är så jobbigt att säga hela namnet hela tiden. Vigge vill vi inte kalla honom för det låter som ett sånt smeknamn som bara kompisar ska säga. Så det blev som det blev.

Det kom fram något litet fan då och då som lyckades känna igen honom, men det var inget vi tyckte var jobbigt.

Vi gick och gick och shoppade och shoppade. Tillslut fick Eric nog.

"Jag sätter mig här en stund" sa han och satte sig på en bänk.

"Vi kan gå hem istället" sa jag som nog är lika trött som han.

"jatack" sa han och reste sig upp igen och vi började gå hemmåt. Det gick långsamt men säkert.

22.30

Victor ligger och sover i sin spjälsäng sedan en lång stund tillbaka och jag och Eric har precis lagt oss i vår säng.

"Olivia" sa Eric med sin mjuka röst.

"mm"

"Utan dig vet jag inte vad jag hade gjort..." började han. Jag tog tag i hans varma hand.

"Jag älskar dig över allt annat. Det går lixom inte att beskriva med ord" fortsatte han. I en lång stund fortsatte han att berätta och förklara hur mycket han älskade mig.

Har haft fullt upp idag så det blev ett sent kapitel! fortsätt komentera! FLER KOMENTARER :D love u , puss

Datum: 2012-01-08

Love is Calling...♥-KAPITEL 6

"I'm in, när, var, hur?". Jag fick svar rätt snabbt.

"kom till mig om 10 minuter, sen drar vi någonstans".

"okej, kommer snart" skrev jag och gick och gjorde mig i ordning lite snabbt.

Jag gick fram till soffan och strök Victor på huvudet.

"Hejdå" sa jag sen till Olivia och kysste henne innan jag gick.

"Hejdå älskling" sa hon och sedan stängde jag dörren och gick hem till Alex.

När jag kom dit var alla redan färdiga.

"Vart ska vi?" frågade jag.

"Andreas har hemmafest" sa Johan, en av mina polare.

"Guld" sa jag och vi gick hem till Andreas. Han blev jätteglad när vi kom och sen var det bara att börja festa.

Det blev lite mycket alkohol för min del och jag hade riktigt kul. Vi dansade, sjöng, pratade, allt man brukar göra..eller allt JAG brukar göra när jag festar i alla fall. Alex och de andra killarna fick stoppa mig från att inte ragga på massa tjejer när jag inte riktigt kunde kontrollera mig själv. Klockan började närma sig 4 och inte förens nu började jag bli trött.

"Alex!" ropade jag även fast han stod precis bredvid mig. Det var svårt att höra något eftersom att musiken var så hög.

"Ja!" ropade han.

"jag måste nog dra hem nu!"

"okej, jag följer med!" ropade han. Han var lite mindre full än vad jag var. De andra orkade vi inte leta efter så vi bara gick. Det är kallt ute och det blåser. När vi äntligen kom fram till Alexs hus så sa vi hejdå till varandra och jag fortsatte hem. Jag öppnade dörren försiktigt för att inte väcka Olivia och Victor. Jag tog bara av mig ytterkläderna och drog snabbt av mig skortan och byxorna och la mig sedan i sängen bredvid Olivia.

Nästa morgon

Jag vaknade bara några timmar efter att jag somnat för att Victor skrek.

"det är din tur" sa Olivia och somnade om. Jag drog mig ur sängen och tog på mig ett vitt line och tog sedan upp Victor i min famn. Jag klädde på honom en tröja och ett par byxor vi fått från Eva och Ola och sedan la jag honom i det lilla babygymmet och där låg han och lekte med de små bjällrorna länge och han var jättenöjd.

Jag passade på att äta lite frukost sålänge. Olivia kommer nog intevakna på ett tag och jag mår inte bra alls så bakfull jag är. Inga fler utgångar för min del på länge. Nu ska jag ägna den mesta tiden åt Victor.

Klockan är 8 på morgonen och jag känner redan att det kommer att bli en lång och seg dag. Jag kollade till Victor lite då och då för att se om han mådde bra. Och det gjorde han också.

Efter frukosten satte jag mig vid min laptop en stund och uppdaterade facebook och twitter. Plötsligt ringer min mobil. På displayen stod det något nummer som jag inte känner igen.

"Eric" svarade jag.

"Hej Eric, det här är Anna från Radio P3" sa en röst i telefonen.

"Hejsan" sa jag.

"Vi vill höra med dig om du har tid att komma hit för en intervju i eftermiddag" sa hon.

"ehm..det kan jag nog" sa jag tveksamt.

"så bra, går det bra vid klockan fem?"

"jodå"

"då ses vi sen, ha en bra dag"

"detsamma" sa jag och la på.

Klockan fem

"Lycka till" sa Olivia och kysste mig.

"tack gumman" sa jag och gick in i inspelningsrummet. Reportern såg väldigt trevlig ut. Jag hälsade på henne och sedan satte jag mig ner på en stol vid en mic.

"..och det där var 'Hotter than fire' av Eric Saade, som vi har med oss här i studion just nu!"

"Tjaa" sa jag.

"Hej Eric, vad kul att du kunde komma" sa hon.

"Tack för att jag fick komma" sa jag och sedan var intervjun i full gång.

Förlåt för ett dåligt kapitel men jag har haft fullt upp hela dagen! KOMENTERA LIKA MYCKET SOM DE ANDRA KAPITLENA SÅ BLIR DET BÄTTRE KAPITEL I FORTSÄTTNINGEN! KRAM

Datum: 2012-01-06

VINNARE AV LÄNK

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT KOMMA TILL VINNAREN! Du som vann kommer också att få en länk på sidomenyn och där kommer den finnas för alltid!

Datum: 2012-01-06

Love is Calling...♥-KAPITEL 5

Ett tag senare gick Danny hem. Klockan är 15.20 och jag har faktiskt ganska tråkigt. Både Olivia och Victor sover och jag är pappaledig från allt jobbande i några veckor, så det finns inte mycket att göra. Jag plockade fram min laptop och satte mig i soffan och gick in på lite allt möjligt. När jag gick in på Aftonbladet så var det en stor rubrik om att jag blivit pappa. Bredvid rubriken fanns bilden på Victor som jag lade ut på Facebook igår. Jag log för mig själv när jag såg bilden. En sån söt kille trodde jag aldrig att jag skulle kunna få.

Överallt fanns det en massa gratulationer osv. Från fans, vänner, familj, till och med från pressen. Alla stöttade oss. Tillslut blev jag så uttråkad att jag kröp ner bredvid Olivia i sängen. Jag råkade nog väcka henne för hon kröp närmre mig och tog tag i min hand. Det blir inte lika klumpigt nu när hennes stora mage är borta. Jag kysste henne lätt på pannan och lyckades efter ett tag somna.

När jag vaknade var klockan 18.30 och det är mörkt ute. Olivia är tydligen uppe med Victor för ingen av dem var i sina sängar. Jag sträckte på mig och gick sedan ur sängen och gick in i vardagstummet, men där var tomt. Jag gick till alla andra rummen i huset..men de var också tomma. Jag kände hur orolig jag blev. Jag tog upp min mobil och ringde Olivias. Jag hörde hennes ringsignal i sovrummet och där låg hennes mobil på nattduksbordet. Jag blev allt oroligare och oroligare att något hänt dem. Mitt hjärta slog i 190. Jag kollade ut genom fönstret och med all lättnad så gick Olivia där ute med barnvagnen påväg till trapphuset. Jag pustade ut och satte mig i soffan. Bara någon minut senare kommer Olivia in genom dörren med Victor i famnen.

"Hejsan" sa hon när hon fick syn på mig i soffan.

"hej gumman, du får inte skrämma mig sådär" sa jag och gick fram och kramade henne.

"skrämma dig?"

"jag visste ju inte var ni va"

"jasså, förlåt" sa hon och log sådär gulligt som bara hon kan.

"det är lungt" sa jag och kysste henne en gång till.

"så bra" sa hon och log igen.

"Hur mår denna lilla killen då?" sa jag och tog Victor i min famn. Han är ju såklart för liten för att prata och för att förstå det mesta så han gjorde ingenting alls.

"han är mätt och glad nu" sa Olivia samtidigt som hon hängde av sig jackan.

"så bra" sa jag. Jag satte mig i soffan med Victor i min famn och Olivia satte sig efter ett tag bredvid och vi kollade på någon tråkig dokumentär. Plötsligt vibrerar min mobil.

"Hänga med ut?". Det var från Alex.

"du gumman, Alex frågade om jag ville med ut, är det okej?" frågade jag. Det är nog bäst att jag frågar ni när vi har Victor och allt.

"Men det är väl klart, du behöver inte få mitt tillstånd" sa hon.

"du är bäst" sa jag och blinkade med ena ögat mot henne. Hon fnissade lite och jag svarade Alex:

"I'm in, när, var, hur?". Jag fick svar rätt snabbt.

"kom till mig om 10 minuter, sen drar vi någonstans".

"okej, kommer snart" skrev jag och gick och gjorde mig i ordning lite snabbt.

Jag gick fram till soffan och strök Victor på huvudet.

"Hejdå" sa jag sen till Olivia och kysste henne innan jag gick.

"Hejdå älskling" sa hon och sedan stängde jag dörren och gick hem till Alex.

När jag kom dit var alla redan färdiga.

"Vart ska vi?" frågade jag.

"Andreas har hemmafest" sa Johan, en av mina polare.

"Guld" sa jag och vi gick hem till Andreas. Han blev jätteglad när vi kom och sen var det bara att börja festa.

Kapitel 5 klart! vad ska hända? Komentera lite mycket som förra så blir jag glad :)

Datum: 2012-01-06

GRATTIS JENNIFER!

grattis på födelsedagen Jennifer!

Datum: 2012-01-06

3 ord: NI ÄR BÄST!

DETTA ÄR BARA EN TUSENDEL AV ALLA FINA KOMENTARER! TACK FÖR ATT NI KOMENTERAR! LOVE YOU

Datum: 2012-01-05

Love is Calling...♥-KAPITEL 4

Efter ett tag så var det dags för honom att sova en stund så jag la honom i vagnen, strök honom en sista gång på huvudet och gick sedan in och satte mig vid matbordet med alla de andra. Klockan är 12 och det är lunchdax. Pappa dukade fram maten och vi började äta.

"Hur var förlossningen?" frågade mamma.

"om jag ska vara ärlig så var det hemskt" sa jag.

"jo, jag vet hur det känns" sa hon.

"men det blev ett fint resultat" sa pappa och log.

"ett riktigt fint resultat" sa jag och blinkade med ena ögat mot Olivia. Hon log mot mig och vi fortsatte sedan att prata om allt möjligt. Det mesta var om Victor. Jag och Olivia är så stolta över honom.

Efter maten så var det snart dags för mig och Olivia att åka hem.

"vi måste hem nu" sa Olivia och vi gick mot hallen.

"vänta två sekunder" sa Eva och gick iväg för att hämta något. En kort stund senare kom hon tillbaka med ett svart paket i handen.

"varsågod" sa hon och räckte fram paketet till mig eftersom att Olivia höll på att fixa med vagen och så utanför.

"Tack så mycket" sa jag och tog emot paketet och gav henne en lång kram.

"jag är så stolt över dig och Olivia" viskade hon i mitt öra. Jag visste inte vad jag skulle säga utan log bara mot henne. Jag fick ut något konstigt "tack" och något litet "hejdå" och gick sedan ut ur dörren och tog tag i Olivias hand och vi gick ut till bilen och körde hem.

"kan jag sova en stund?" frågade Olivia.

"självklart" sa jag.

"tack så mycket älskling" sa hon och gick fram och kysste mig.

"du förtjänar det" sa jag. Hon log mot mig och gick sedan in i sovrummet och somnade.

Victor har precis ätit och han är mätt och glad. Då kom jag på att vi fått ett paket av Eva och Ola så jag gick och hämtade den. Jag öppnade paketet försiktigt och innuti låg där små babykläder, haklappar, leksaker..ja, lite allt möjligt som är bra att ha. Eva och Ola är de parfekta svärföräldrarna. Så snälla.

Victor var mest intresserad av presentpappret och snörena. Han brydde inte sig speciellt mycket om innehållet.

Plötsligt ringde det på dörren. Jag tog upp Victor i famnen och gick till dörren och öppnade. Där stod Danny med en stor bukett blommor för att gratulera oss.

"Tjaaa!" sa jag glatt och gjorde en lätt killhälsning.

"Tjena!, men vad har vi här?" sa han och kicklade Victor lite lätt på magen. Jag skrattade lite och tog emot blommorna Danny hade med sig. Medans jag gick ut i köket och ställde blommorna i en vas så fick Danny hålla i Victor. Han satte sig i soffan och lekte lite med honom.

"visst är han fin" sa jag från köket.

"riktigt fin, och ändå har han dina gener" sa han retsamt och skrattade.

"din jävel" sa jag och skrattade samtidigt som jag satte mig i soffan och boxade honom lite lätt på armen.

"jag bara skojar, du är så fin så" sa han. Jag sa ingenting utan skrattade bara.

Vi satt där en stund och snackade om allt möjligt och plötsligt började Victor skrika.

"han vill nog sova" sa jag och tog upp honom i min famn och gungade honom fram och tillbaka och rätt som det var så somnade han. Jag gick och la honom i spjälsängen och gick sedan ut till vardagsrummet där Danny satt. Vi fortsatte att snacka om lite allt möjligt och nu har jag faktiskt förlåtit honom och Olivia för allt som hänt. Förhoppningsvis var det bara en engångshändelse.

Kapitel 4 klart! vad tycker ni? komentera nu lika mycket som förra gången så blir jag så glad och då blir det bättre kapitel! love you!

Datum: 2012-01-04

vinn länk

Datum: 2012-01-04

Love is Calling...♥-KAPITEL 3

"det tror jag med" sa jag och Olivia började amma honom. Han blev genast tyst igen. Jag satte mig i köket vid min laptop och gick in på facebook. Jag har fått hur många svar som helst på fotot jag la ut. Exakt alla skrev att han var så underbart söt o.s.v. När det skriver sånt blir jag så glad. Alla stöttade mig och det fanns kanske en negativ komentar från något avundsjukt fan. Jag brydde mig inte om den utan fokuserade bara på allt positivt. Jag kollade bort mot soffan där Olivia satt och ammade Victor. Nu är vi äntligen en familj. Världens bästa familj.

Klockan är 00.23 och vi är hur trötta som helst. Vi gjorde oss i ordning och jag gick till soffan där Victor låg och sov. Han är så snäll, och skriker nästan aldrig. Jag plockade upp honom och han doftade så gott. Han var så liten och så oskyldig. Jag gick in i sovrummet och innan jag la ner honom i spjälsängen gav jag honom en puss på huvudet och sedan stoppade jag om honom så mysigt.

"kom nu älskling" sa Olivia som låg i sängen och nästan sov.

"jag kommer" sa jag och strök Victor på huvudet en sista gång och la mig sedan i sängen bredvid Olivia.

"vi är bäst" sa Olivia.

"helt klart bäst, du var jätteduktig" sa jag.

"tack älskling, godnatt"

"godnatt" sa jag och inom 2 minuter sov vi båda som stenar.

Klockan är 03.20 och både jag och Olivia sover så tungt. Helt plötsligt börjar Victor skrika och båda vaknar..

"jag går upp, sov du" sa jag till Olivia. Hon förtjänar att få sova. Jag släpade mig ur sängen och gick fram till spjälsängen där Victor låg och tog upp honom i min famn och gungade honom lite fram och tillbaka, pussade honom lite lätt på huvudet, allt för att han skulle sova.

Efter kanske 10 minuter tystnade han äntligen och jag la ner honom i spjälsängen igen och sedan la jag mig under täcket bredvid Olivia igen och somnade direkt. Otroligt nog vaknade inte Victor förens vid 7 tiden på morgonen igen. Denna gången var det Olivia som gick upp och ammade honom en stund medans jag tog en dusch och fixade mig lite. När jag var klar tog jag hand om Victor och mös lite med honom medans Olivia fixade sig.

Olivias perspektiv

Inte visste jag att det gjorde SÅ ont att föda ett barn. Men med Erics stöd så klarade jag det och vår lilla ängel Victor var född.

Jag klev yrt in i duschen. Det var inte mycket sömn jag fick inatt så jag är fortfarande jättetrött. Efter en varm och skön dusch klev jag ur och klädde på mig kläder. Jag kom ut ur badrummet fixad och klar och gick in i vardagsrummet där Victor och Eric låg och mös. De är båda så söta.

"ska vi åka?" frågade Eric när han fick syn på mig.

"jag måste bara mata Victor lite snabbt, kan du göra en macka till mig sålänge?" sa jag.

"självklart" sa Eric och bar över Victor till mig och jag började amma honom medans Eric gjorde några mackor i köket. Vi ska iväg till mina föräldrar nu. Det känns lite kontigt att det faktiskt bara är 5 års skillnad mellan Rasse och Victor.

När jag ammat klart honom så åt jag mackan Eric gjort åt mig och sedan åkte vi iväg. När vi kom till det gråa lilla huset så togs vi emot utav mamma. När hon fick syn på Victor blev hon helt till sig.

"Åh guuuud så söt han är" sa hon och tog upp honom i hennes famn. Jag tog tag i Erics hand och vi gick in och satte oss i vardagsrummet. Mamma, pappa och Rasse satt och gullade med Victor i evigheter. Han verkade gilla det för han skrek aldrig. Han är så snäll. Efter ett tag så var det dags för honom att sova en stund så jag la honom i vagnen, strök honom en sista gång på huvudet och gick sedan in och satte mig vid matbordet med alla de andra. Klockan är 12 och det är lunchdax. Pappa dukade fram maten och vi började äta.

"Hur var förlossningen?" frågade mamma.

"om jag ska vara ärlig så var det hemskt" sa jag.

"jo, jag vet hur det känns" sa hon.

"men det blev ett fint resultat" sa pappa och log.

Erics perspektiv

Kapitel 3 klart! vad tycker ni? förlåt men ni var faktiskt riktigt dåliga på att komentera förra kapitlet :/ snälla komentera! love you ,kram

Datum: 2012-01-03

Love is Calling...♥-KAPITEL 2

"fem" sa han och tog fram en tallrik. Jag stod lungt och tog upp pannkakor på Erics tallrik när vattnet plötsligt gick och jag satte mig ner på golvet och Eric var där blixtsnabbt.

"älskling vad är det?" sa han stressat.

"jag tror vattnet har gått" sa jag ansträngt.

"jag kör dig till sjukhuset" sa han och hjälpte mig upp. Han stängde av spisen och vi körde sedan iväg till sjukhuset där vi togs emot av en doktor.

Vi fick ett rum där vi ett tag fick vänta på en barnmorska. Jag hade nästan panik och tillslut kom barnmorskan och undersökte mig lite.

"Jag tror ni kommer att bli föräldrar innan dagen är slut" sa hon.

"men va? han ska ju inte komma förens om en vecka" sa Eric okontrollerat.

"det ser ut som att planerna är ändrade" sa barnmorskan och log.

Jag hade riktigt ont av alla värkar men ändå var jag så otroligt lycklig. Jag kollade på Eric. Han såg också rätt lycklig ut men han var förståss väldigt chockad.

"jag måste sätta mig ner" sa han och satte sig på en stol i andra sidan rummet. Det kom in fler barnmorskor i rummet och förlossningen var i full gång. Nu stod Eric bredvid mig och höll min hand, stöttade mig och var bara allmänt bäst.

Erics perspektiv

Olivia skrek och hade ont. Min hand var nästan sönderklämd, men det är nog inte ens i närheten av den smärtan hon känner. Timmarna gick utan några resultat. Ingen bebis var född och Olivia var helt slut. Hon svettades och grät.

"Du är så duktig" sa jag och kysste henne på pannan. Hon sa ingenting utan fortsatte med att försöka få Victor till världen.

det gick några fler timmar och Olivia började ge upp hoppet, men vägrade sluta försöka. Jag satte mig utanför rummet på en stol och väntade. Jag slumrade till en stund men vaknade bara en liten stund senare av ett skrik. Ett babyskrik innifrån rummet Olivia låg i. Jag kunde inte tro att det var sant. Jag gick in i rummet och där låg han i Olivias famn. Victor Eric Saade var född. Den 3 Maj 19.06. Jag gick fram till Olivia och jag måste nog säga att jag sldrig varit så lycklig i hela mitt liv. Jag strök henne på huvudet och log så stort och bara skådade den vackra pojken i hennes famn. Tänk att han är MIN son.

"får jag..?" sa jag lite osäkert.

"självklart" sa hon och tog upp victor och la honom i min famn. Han var invirad i en vit filt och han sov så sött. Han hade svart hår och bruna ögon. Precis som jag. Jag kände hur glädjetårarna trängde bakom ögonlocken och de gick bara inte att pressa tillbaka. Jag kollade på Olivia lite snabbt, men hon hade redan somnat.

Jag rullade fram Olivia i en rullstol till bilen. I famnen hade hon Victor. Det var hans första bilresa. En bilresa hem till lägenheten. När vi var färdiga körde vi hem och satte oss i soffan. Olivia höll Victor i sin famn och jag höll min arm om henne och vi satt bara och skådade den vackra pojken.

Han har fortfarande inte vaknat sen han somnade första gången efter att han blivit född. Vilket är rätt skönt.

"Han ser precis ut som du" sa Olivia och log mot mig.

"håret och ögonen kanske, men det vackra ansiktet har han helt klart efter dig" sa jag och kysste henne. Jag såg hur glad hon blev, och det var ju det som var meningen. Nu måste världen runt om också få en syn av Victor. Så jag tog min iphone och fotade honom där han låg så sött och sov och la ut bilden på min fansida på facebook med texten: "God gave me this beautiful son today. I love you Victor". Vi snackade en stund till men plötsligt så vaknade han och började skrika.

"Han är nog hungrig" sa Olivia.

SÅÅÅ GULLIIIIIIGGGTTTT! komentera :D kram

Datum: 2012-01-02

Love is Calling...♥-KAPITEL 1

"Let's go!" sa jag tyst för mig själv och ställde mig bredbent i den lilla glasburen. Hela globen var fullsatt och publiken skrek och busvisslade. Jag hörde hur introt till 'Popular' började spelas och jag såg i ögonvrån hur mina dansare började dansa. Sedan var det min tur.

"Stop, don't say that it's impossible,

'Cause I know it's possible,

Though I know you never look my way...".

Jag kämpade för att inte glömma texten och för att inte göra bort mig när jag dansade. Plötsligt blev allt svart och det enda jag såg var Olivia en bit bort. Jag försökte gå mot henne men det gick inte. Jag kom inte frammåt. Något tog emot men jag visste inte vad. Jag sprang och sprang, svettades och svetades, men kom ingenstans. Plötsligt hörde jag ett hjärtskärande skrik, men kunde inte se vart det kom ifrån. Plötsligt såg jag Olivia liggandes på marken. Jag började gråta av förtvivlad. Hon verkade inte kunna röra sig. Jag sprang fram till henne, och denna gången verkade det fungera att gå. Jag tog tag i hennes hand. Den var helt kall.

"Eric.." viskade hon med den mest hjärtskärande röst. Då plötsligt vaknade jag.

Olivia låg bredvid mig i sängen och strök mig långsamt på kinden. Jag svettades och skakade lite.

"såja älskling, det var bara en mardröm" sa hon lugnande och jag satte mig upp och andades djupt.

"bara en mardröm" intalade jag mig själv. Jag sneglade på klockan. -05:34-.

Det är den 3 maj 2012. Olivia är höggravid och tiden flyger iväg. Hon strök mig ännu en gång på kinden för att lugna mig. Jag vände mig om och kysste henne mjukt på läpparna.

"tack gumman" sa jag och gick sedan ur sängen och gick tröttsamt ut i badrummet.

Jag kollade mig i spegeln. Svettet rann i pannan och tårarna rann ner för kinderna.

Håret stod ut åt alla håll, och hela jag såg helt sliten ut. Jag tvättade ansiktet lite snabbt i kranen, tvättade bort svettet i nacken och gick sedan och kröp ner i sängen bredvid Olivia igen. Olivia kröp ihop och la sig tätt intill mig och jag kysste henne i nacken. Jag låg där i evigheter utan att lyckas somna. Jag ville inte somna. Tänk om drömmen skulle bli verklighet?

Jag strök Olivia lätt på magen och jag kunde nästan känna när Victor rörde sig där inne. Känslan att jag bara inom någon vecka kommer att bli pappa är fantastisk. Jag log för mig själv och plötsligt tog Olivia tag i min hand och kysste den och la sedan ner den igen. Jag kysste henne på kinden och la mig sedan ner och lyckades efter en lång stund slumra till.

Olivias perspektiv

Jag vaknade vid 9-tiden och jag låg tätt intill Eric. Han var så söt när han låg där och sov. Det var väldigt varmt och rätt svettigt så jag gick upp och började laga lite frukost. Det blev pannkakor så jag började blanda ihop en smet. Jag hällde på smeten och det osade så gott.

Då såg jag Eric kliva in i köket lite yrt och gick fram till mig och kysste mig.

"Godmorgon älskling" sa han.

"Godmorgon sötnöt" sa jag.

"Det luktar jättegott"

"Så bra, hur många vill du ha?"

"fem" sa han och tog fram en tallrik. Jag stod lungt och tog upp pannkakor på Erics tallrik när vattnet plötsligt gick och jag satte mig ner på golvet och Eric var där blixtsnabbt.

"älskling vad är det?" sa han stressat.

"jag tror vattnet har gått" sa jag ansträngt.

"jag kör dig till sjukhuset" sa han och hjälpte mig upp. Han stängde av spisen och vi körde sedan iväg till sjukhuset där vi togs emot av en doktor.

Vi fick ett rum där vi ett tag fick vänta på en barnmorska. Jag hade nästan panik och tillslut kom barnmorskan och undersökte mig lite.

"Jag tror ni kommer att bli föräldrar innan dagen är slut" sa hon.

Såja! första kapitlet på del 2! vad tycker ni? komentera så är ni snälla, och tipsa gärna era kompisar ! KRAM

Datum: 2012-01-01