"Önskar du hjälp?" Sa plötsligt en kvinnoröst bakom mig. " Nej tack. Jag kollar runt lite först. Tack ändå!" Kvinnan stannade kvar och tittade på mig en lång stund. " Men är det inte självaste Olivia Herm...?" Hon kom inte på efternamnet så jag fick hjälpta till. " Hermansson. Jo då, det är jag!" Vi pratade på en lång stund till jag kom att tänka på Eric. Hur länge har han fått vänta? Stackarn! " Ursäkta mig, men jag måste gå nu. Det var trevig att träffas!" " Ingen fara! Bara kul att få träffa dig Oliva. Ha det så bra och hälsa Eric." Absolut det ska jag göra!" " Åh, förrsten! Skulle du kunna hälsa från min dotter till Eric? Hon är ett stor fan." Sa kvinnan och tittade bedjande på mig. " Men visst kan jag det. Vad heter hon?" "Hon heter Caroline och är nyss fyllda 14 år." Hon skrev ner det lte snabb t på en lapp och gav mig. Sedan sa vi hejdå till varandra och gick åt varsitt håll. Halvt stressad närmade jag mig kassan, fullt med bebiskläder till Victor. Tjejen bakom kassan var effektiv och snabb, så jag kom ut ganska fort.

Nere i matsalen satt hela gänget vid ett stort runt bord. Jag och Victor satte och bredvid Rim, vi sprade en plats åt Eric mellan mig och Tomas. 

Eric perspektiv
Jag sa till Oliva att jag bara skule tvätta håret, hon och Victor kunde gå lite tidigare så de slapp vänta. Jag bytte kläder till en skjorta och jeans, inte för uppklätt och inte för slappt. Man vill ju inte dra åt sig en massa upmärksamhet. Ringarna jag hade gömt i jackfickan tog jag upp och la ner i byxfickan. Lite snabbt stylade jag till håret och tog på lite parfym. Nu var dags, nu eller aldrig.
När jag kom ner i matsalen satt alla runt ett stort runt bord. Olivia hade sparat en plats melan henne och Tomas åt mig. Lite smånervös närmade jag mig henne. En servitris hade kommit in för att ta lite drinkbeställningar. Smidigt sjönk jag ner på min stol och smälte in bland övriga människor. Jag beställde ett glas vatten, jag dricker aldrig alkohol om jag ska ha en spelning eller liknande. När servitrisen hade gått varvet runt och gick iväg för att fixa våra beställningar reste jag på mig och klingade med en sked på glaset framför mig. Alla blev helt tysta och vände sina blickar mot mig. Jag vände mig sakta mot Olivia.
" Olivia, du vet att jag älskar dig och Victor över allt annat här på jorden. Du är mitt allt. Varje dag när jag vaknar upp och ser dig tänker jag på hur lyckligt lottad jag är som får leva med dig. Jag är beredd att offra livet för dig. Jag lovar att finnas där för dig i med och mot gång, oavsett vad som händer. Jag gör allt du ber mig. Du är som ett drog för mig, jag kan aldrig få nog av dig." Sakta tog jag upp ringen ur fickan och satte mig på ett knä. Det gick ett sus runt bordet.
" Jag älskar dig Olivia. Jag vill leva resten av mitt liv med dig. Vill du gifta dig med mig?"
Tårarna rann nerför Oliva och Rims kinder. Ingen sa någt, knappt andades. Olivia reste på sig och ställde sig framför mig.
" Jag älskar dig också Eric. Du är och förblir min! Ja!! Ja! Ja!! Jag kan säga ja i oändlighet om du vill!"
Jag tog tag i hennes hand och trädde på ringen på hennes finger, ringen som gjorde mitt liv värdefullt. Jag reste på mig, lyfte upp henne och snurrade runt. Lyckotårar föll från hennes kinder, Försiktigt torkade jag bort de min hand. Våra läppar möttes i en perfekt kyss. En kyss som aldrig tog slut. I bakgrunden kunde vi höra busvisslingar och lyckotjut från gänget. Vi brydde oss inte utan fortsatte kyssas. Kyssen som vi aldrig ville skulle ta slut.

---

Vad tycker ni?
Kram!<3