Underbara läsare
Jag sitter här och läser igenom alla komentarer.. och ni är så sjukt underbara! Man kan inte sluta lé när man ser dem!
Lite facts bara:
- Del 2 kommer såklart fortsätta att handla om Eric och Olivia.
- Det kommer vara på samma blogg!
- DEN KOMMER ATT BLI BÄTTRE!
- och.... jag älskar er :)
kolla in denna videon jag gjorde idag! sprid den gärna vidare! skulle vara så tacksam för det
*
¨
KRAM
It's like that with you...♥ SISTA KAPITLET!
"Tja!" sa Eric när han fick syn på Amanda.
"hej!" sa hon glatt och vi gick in och satte oss bredvid honom.
"jag kanske ska sätta på mig en tröja" sa Eric och började kravla sig ur soffan.
"nejdå, du är mycket finare utan" sa jag och fnissade lite.
"som du vill" sa han och satte sig ner soffan igen skrattandes. Amanda skrattade också.
"jaha, hur mår du då?" frågade Eric Amanda.
"jag mår hur bra som helst, själv då?"
"jodå, jag mår bara bra"
"härligt, har ni kommit på något namn till bebisen än?" frågade Amanda. Jag kollade på Eric och log.
"japp, Victor. Victor Eric Saade" sa jag.
"Så fint! Hur bra som helst" sa hon.
"tackar" sa Eric samtidigt. Jag kollade på honom och gav honom en kyss och drog min hand längs hans mage.
Jag sneglade lite på Amanda och såg att hon blev lite avundsjuk. Det kanske är bäst om jag undvek sånt när hon var här.
Vi snackade en stund till och bara umgicks med varandra. Vi satt där i kanske två timmar. Med Eric och Amanda har jag de bäst. Jag såg hur Amanda hela tiden kollade på Erics mage. Men jag är inte orolig för något. Jag litar på Amanda och Eric har sakt att han aldrig kommer lämna mig och det får jag tro på.
Plötsligt ringde det på Amandas mobil och hon svarade.
"Hej" sa hon. Sedan sa hon bara saker som "mm", "okej", "aa" osv.
Tillsut la hon på och reste sig upp ur soffan.
"jag måste hem nu, men ha det bra, så ses vi på Fredag" sa hon och kramade mig.
"japp det gör vi" svarade jag.
"Du får också ha det så bra" sa hon och kramade Eric.
"du med" sa han och log. Amanda gick ut och stängde dörren efter sig och jag hörde hennes steg eka i trapphuset.
Jag satte mig tätt intill Eric och han la armen om mig och gav mig en lätt kyss på pannan.
"Hur mycket är klockan?" frågade jag. Han plockade upp sin mobil ur fickan och kollade.
"17.45" sa han.
"det känns som att den är minst 8 på kvällen" sa jag och gäspade stort.
"så gullig du är" sa han och skrattade samtidigt som han strök mig på kinden.
"precis som du" sa jag och kysste honom.
*
"ska vi kolla på en film?" frågade Eric.
"varför inte?" sa jag.
"det är min tur att väja" sa Eric och skrattade.
"jaja" sa jag och Eric gick ur soffan och valde en film. Jag vet inte riktigt vad den hette och den verkade inte speciellt bra heller. En riktig kill-film...
Eric startade filmen och la sig sedan ner i soffan och jag la mig i hans famn och han höll sina händer om mig. Precis som jag vill ha det.
Eric var väldigt inne i filmen hela tiden, så jag fick inte så mycket kontakt med honom. Jag kände hur ögonlocken blev allt tyngre och tyngre och tillslut orkade jag inte hålla uppe dem längre.
Erics perspektiv
Filmen var riktigt bra. Efter ett tag tog filmen slut och jag kollade ner på Olivia som sov så sött. Jag skrattade lite för mig själv och stängde med hjälp av fjärkontrollen av TV:n. Olivia sov på och jag plockade upp min iphone och gick in på twitter. Det var många som tweetat mig. Speciellt om dethär att jag kommer bli pappa och så.
"is it true?! will there be a Saade jr?"
"Eric! är det sant att du ska bli pappa?"
"can't believe you're gonna be a dad soon...". När jag läste igenom tweetsen verkade det som att mina fans inte alls var speciellt glada på mig så jag skrev ett tweet för att förklara.
"Yes. Yes it's true. I'm gonna be a father in May and I'm very proud of it. But I need your support guys. I love you, and I don't want anyone to be disappointed. I won't stop my career. To sing and perform is my life. love /E".
Jag fick genast massa svar från både stöttande och förstående fans. Gud vad jag älskar dem. Varenda en.
Jag la ner mobilen på soffbordet och la mig till rätta i soffan med Olivia i min famn och blundade.
Det var sista kapitlet av It's like that with you. Efter nyår ska jag börja på en ny del! Skriv en komentar och ge förslag vad ni tycker att den borde heta :). KOMENTERA OM KAPITLET OCKSÅ! KRAAAAAM
It's like that with you...♥ - kapitel 63
"Men vi skulle till vänster där" sa jag men Eric fortsatte köra utan att svara.
"hallå?". Fortfarande inget svar utan han kollade bara på mig och log. Plötsligt stannade han vid ett av mina favoritcafén och klev ur bilen. Han öppnade min dörr och gjorde en gest med sin arm menande att jag skulle kliva ur bilen.
"Varsågod min sköna" sa han med någon tillgjord rolig röst.
"så pass" sa jag och skrattade. Jag klev ur bilen och vi gick in och satte oss vid ett bord.
"vad vill du ha? jag betalar, välj vad du vill" sa han.
"varför allt detta?" frågade jag och tog tag i hans hand.
"för att du är världens bästa tjej helt enkelt" sa han och log. Världens bästa kille skulle jag säga.
Vi tog vars en muffins och vars en kopp vaniljte och satte oss sedan ner vid bordet igen och smååt lite av fikan.
"du Eric" sa jag.
"Ja gumman"
"ska vi komma fram till något namn på bäbisen snart eller?".
"jo, det kanske är en bra idé"
"har du något du tycker är bra?" frågade jag.
"det är ju väldigt många som tycker att Victor passar" sa han.
"jag tycker också det"
"det känns faktiskt som en liten Victor, Victor Saade" sa han.
"Jag tycker han ska heta Eric i mellannamn"
"så gullig du är" sa han och log och jag fnissade lite.
Jag böjde mig över bordet och gav honom en kyss. Jag kan aldrig få nog.
Vi åt upp och körde hem igen. Ingen av oss skulle göra något speciellt resten av dagen. En lugn dag helt enkelt.
Vi satte oss i soffan och myste lite. Eric tog av sig tröjan för det var varmt enligt honom. Plötsligt vibrerar det i fickan.
"Lust att gör något idag? :)" det var från Amanda.
"absolut! kan du komma hit? :)"
"kommer snart!"
"great!"
Sedan la jag ner telefonen på soffbordet och la mig ner på rygg hos Eric igen. Jag kände hur han kom närmre och närmre mina bröst med sina händer. Jag fnissade lite men lät honom fortsätta eftersom jag absolut inte har något emot det. Han kysste mig på örat och gick sedan längre ner och kysste mig i nacken flera gånger innan jag vände huvudet så han kunde kyssa mina läppar istället. Jag vände mig om helt och så att jag satt på hans mage. Jag böjde mig ner och vi hånglade en sund när det plötsligt knackade på ytterdörren.
"fan" sa Eric ängsligt. Jag strök honom på kinden och gick sedan upp från soffan och öppnade dörren där Amanda stod.
"Hej!" sa vi i mun på varandra och kramades. Hon gick innanför dörren och tog av sig sin jacka och sina skor. Eftersom att Amanda fortfarande är ett jättestort Eric Saade fan så älskade hon att komma hit. När hon kollade in i vardagsrummet och såg Eric i soffan utan tröja såg jag hur glad hon blev. Hon kollade på mig och jag bara log stolt.
"Tja!" sa Eric när han fick syn på Amanda.
"hej!" sa hon glatt och vi gick in och satte oss bredvid honom.
"jag kanske ska sätta på mig en tröja" sa Eric och började kravla sig ur soffan.
"nejdå, du är mycket finare utan" sa jag och fnissade lite.
"som du vill" sa han och satte sig ner soffan igen skrattandes. Amanda skrattade också.
"jaha, hur mår du då?" frågade Eric Amanda.
"jag mår hur bra som helst, själv då?"
"jodå, jag mår bara bra"
"härligt, har ni kommit på något namn till bebisen än?" frågade Amanda. Jag kollade på Eric och log.
"japp, Victor. Victor Eric Saade" sa jag.
"Så fint! Hur bra som helst" sa hon.
"tackar" sa Eric samtidigt. Jag kollade på honom och gav honom en kyss och drog min hand längs hans mage.
Såja! jag har nästan ingen tid nuförtiden att skriva, så det blir lite knepigt :( men här har ni ett kapitell i alla fall! Victor Eric Saade! gulligt! KOMENTERA! KRAM
Svar på komentar 2
Hej igen:) jag skulle gärna vilja de:D är grymt dålig på sånt så det skulle vara hur snällt som hälst:) puss:)<3
Svar: Skicka ett mail till mig på [email protected] så fixar vi där! puss! Alla som vill ha en header kan skicka ett mail :)
Svar på komentar
Hej:) älskar novellen!:) har bara en fråga hur gör du din header?? Den är fett snygg ju:) puss:)<3
Svar: Hej! tack så mycket! jag gör den på photoshop :) jag har tagit en bakgund och sedan klippte jag ut Eric på bilderna jag ville ha och satte in dem på bakgrunden och fixade lite med skugga och sånt! Vill någon ha en header är det bara att säga till! PUSS!
It's like that with you...♥ - kapitel 62
Tillslut slutade vi hångla och Eric la sig ner på kudden och jag la mig ner mjukt bredvid honom med huvudet på hans bröstkorg. Han doftade så gott. Jag tog djupa andetag då och då bara för att få in den underbara doften.
Jag kände hur ögonlocken käpade för att hålla sig uppe och jag blev allt tröttare och tröttare.
"ska vi försöka sova nu?" sa jag.
"det låter som en jättebra idé" sa Eric.
"godnatt, jag älskar dig så otroligt mycket" sa jag.
"godnatt älskling, jag älskar dig mer" sa Eric och kysste mig på hjässan. Han släckte lampan och drog upp täcket och la det över oss båda och vi somnade tätt, tätt intill varandra.
Nästa morgon
När jag vaknade förstod jag först inte vart jag var. Jag vände mig om och såg Eric ligga och sova så sött. Då kom jag på att vi var i den nya lägenheten.
Jag drog mig närmare honom och kysste honom på läpparna för att han skulle vakna och det gjorde han också. Han öppnade ögonen och log.
"godmorgon gubben" sa jag.
"godmorgon" sa han och kysste mig och som vanligt hade han världens godaste andedräkt.
"sovit gott?"
"har aldrig sovit bättre" sa han och fnissade lite gulligt.
"så bra" sa jag och gav honom en snabb sista kyss innan jag klev ur sängen och klädde på mig kläder. Eric låg kvar i sängen och kollade nöjt på mig när jag bytte om.
"Du, jag ska föresten göra en radiointervju på Sveriges radio idag" sa han.
"jasså, närdå?"
"om en timme" sa han och reste sig ur sängen.
"okej". Han klädde också på sig lite kläder och sedan gick vi båda ut i köket och åt frukost. Erics hår stod ut åt alla håll och han var hur gullig som helst. Vi tog vars en macka och vars ett glas jouice och satte oss sedan vid matbordet och åt. Eric plockade fram dagstidningen och började bläddra i den. Jag satt tyst för mig själv och bara funderade på lite allt möjligt. Inget speciellt.
"jag måste fixa klart mig" sa Eric och reste sig upp och ställde disken på diskbänken.
"Jag med" sa jag och följde med honom till toaletten där vi båda fixade oss på vårt egna lilla sätt.
Eric slickade luggen åt höger och satte sedan på sig en hatt och var hur snygg som helst.
"vill du följa med till radiostationen föresten?" frågade Eric och satte sina armar runt om mig och kramade mig länge.
"varför inte?" sa jag och fnissade lite och fortsatte att hålla om honom.
"så bra, för jag vill inte åka ifrån dig"
"aww, jag vill inte heller att du åker" sa jag och böjde upp huvudet och kysste honom. Vi gjorde oss helt klara och gick sedan ner till Erics bil och han satte sig i förarsätet och jag bredvid. Han körde oss till radiostationen där folk stod och väntade på oss. Jag satte mig i en soffa utanför inspelningsrummet och Eric gick in och började intervjuas.
*
Efter en halvtimme ungefär kom Eric ut igen.
"gick det bra?" frågade jag och tog tag i hans hand.
"jodå, helt okej, det var väldigt mycket frågor om dig" sa han.
"om mig?" sa jag förvånat.
"aa"
"varför det?"
"jag vet inte, kanske för att du är så himla fin" sa han charmigt och kysste mig.
"sötnos" sa jag och log kärleksfullt mot honom. Han skrattade lite stolt och vi gick sedan ner till bilen och Eric började köra.
"Men vi skulle till vänster där" sa jag men Eric fortsatte köra utan att svara.
"hallå?". Fortfarande inget svar utan han kollade bara på mig och log. Plötsligt stannade han vid ett av mina favoritcafén och klev ur bilen. Han öppnade min dörr och gjorde en gest med sin arm menande att jag skulle kliva ur bilen.
"Varsågod min sköna" sa han med någon tillgjord rolig röst.
"så pass" sa jag och skrattade. Jag klev ur bilen och vi gick in och satte oss vid ett bord.
"vad vill du ha? jag betalar, välj vad du vill" sa han.
"varför allt detta?" frågade jag och tog tag i hans hand.
"för att du är världens bästa tjej helt enkelt" sa han och log. Världens bästa kille skulle jag säga.
Så! tack för alla urgulliga komentarer! man blir så glad :D fortsätt komentera! KRAM
It's like that with you...♥ - kapitel 61
Olivia la sig i min famn och jag strök henne långsamt på huvudet.
"Du Eric"
"mm"
"jag förstår fortfarande inte varför du valde mig av alla tjejer"
"men du passade med mig på alla sätt och vis. Snygg, snäll, gullig, omtänksam, positiv, gillade mig.. liksom allt jag krävde av en tjej helt enkelt" sa jag och log.
"aww gubben" sa hon och böjde upp huvudet och kysste mig. Hon var fortfarande kokhet men sålänge hon mår hyffsat bra i alla fall, mår jag bra.
13 februari
"det var sista lådan" sa Ola.
"så bra, tack för all hjälp med flytten" sa jag och kramade honom.
"såklart jag hjälper till. Säg bara till om ni behöver någon mer hjälp med målning och så" sa han.
"vi lär höra av oss" sa jag och båda skrattade. Ola kramade Olivia och körde sedan hem. Jag och Olivia satte oss i soffan med en duns.
"vem kunde ana att det var så ansträngande att flytta?" sa hon.
"jadu.." sa jag och vände mig mot henne och hon la sig i mitt knä på rygg och vilade huvudet på min bröstkorg.
Vi låg där en stund och sedan började vi packa ur flyttlådorna och sätta allt på plats.
*
Efter flera timmar var vi äntligen klara. Klockan är 19.35 och vi är helt lut.
"jag ska bara ta en dusch" sa Olivia och gick mot badrummet.
"skynda dig lite då gumman, jag måste också duscha"
"eller så duchar du med mig" sa hon och fnissade.
"det gör jag mer än gärna" sa jag och gick fram till henne och kysste henne mjukt. Vi gick in i badrummet och klädde av oss och steg in i duschen. Jag kände hur det pirrade i hela kroppen. Det var första gången vi duschade i den nya duschen. Och det var ett parfekt sätt att inviga den på. Vi hade inte sex utan bara kyss och smek.
Allt Olivia gör är underbart.
Olivias perspektiv
Hela Eric är så underbar och snygg. Varenda liten kroppsdel. Jag förstår inte hur han gör det.
Varje gång han rör vid mig känns det som att mitt hjärta slår så mycket snabbare. Av kärlek.
*
Han stönade tungt vid mitt öra samtidigt som han började smeka mig på mina privata delar och jag njöt.
"du är underbar" stönade jag fram. Han sa ingenting utan fortsatte bara.
Efter en lång och underbar dusch klev vi ur duschen och Eric satte på sig ett par kallsonger och jag satte på mig ett par trosor och en stor T-shirt som egentligen är Erics men som jag använder. Vi la oss i sängen och jag tryckte mig tätt intill Eric. Han tog tag i min hand och höll den i sin. våra ansikten var bara centimeter ifrån varandra och jag kollade in i hans bruna glittrande ögon.
"du är så fin" sa Eric.
"fast du är finare" sa jag kärleksfullt och log. Han böjde sig frammåt och kysste mig. Jag höll fasst honom så att han inte skulle sluta. Han skrattade med läparna fortfarande på mina. Sedan gav han mig den bästa kyssen han någonsin gett mig. Våra tungor smekte varandra något otroligt och hans läppar var parfekt fuktade och mina läppar smällte in i hans. Han verkade också tycka det var den bästa kyssen någonsin för han ville aldrig sluta. Inte jag heller för den delen. Vi låg där och hånglade länge. Kan det vara den nya lägenheten som gjort att allt jag och Eric gjort med varandra ikväll blev så magiskt? En upplevelse jag aldrig kommer att glömma.
Tillslut slutade vi hångla och Eric la sig ner på kudden och jag la mig ner mjukt bredvid honom med huvudet på hans bröstkorg. Han doftade så gott. Jag tog djupa andetag då och då bara för att få in den underbara doften.
Jag kände hur ögonlocken käpade för att hålla sig uppe och jag blev allt tröttare och tröttare.
"ska vi försöka sova nu?" sa jag.
"det låter som en jättebra idé" sa Eric.
"godnatt, jag älskar dig så otroligt mycket" sa jag.
"godnatt älskling, jag älskar dig mer" sa Eric och kysste mig på hjässan. Han släckte lampan och drog upp täcket och la det över oss båda och vi somnade tätt, tätt intill varandra.
Såja, det kommer inte bli lika mycket kapitel nu under jullovet tyvärr. Men komentera nu! det vår dåligt med komentarer på förra kapitlet :( ni kan bättre! KRAMAR
It's like that with you...♥ - kapitel 60
"kom nu" sa han och hjälpte mig ur sängen, och hjälpte mig in på toaletten eftersom att jag va yr som en alkolist och visste inte riktigt vad som var upp och ner. Han satte på en kall dusch och hjälpte mig i princip med allt. Att ta av mig mina kläder, tvätta mig, få på mig mina kläder och sedan lägga mig i sängen igen. Vad hade jag gjort utan honom?
"Tack gubben" sa jag när jag lagt mig till rätta igen.
"det var så lite så" sa han och la sig bredvid mig. Han kröp ner under täcket och gav mig en kyss.
"godnatt älskling, försök att sova gott nu" sa han och log.
"godnatt älskade" sa jag och det blev tyst och vi somnade båda två med harmoni tätt intill varandra.
Jag vaknade några gånger inatt för att dricka och svalka mig lite, men annars gick det bra.
"gumman" hörde jag Eric säga.
"mm" sa jag med ögonen förtfarande stängda.
"jag måste ner til studion nu, men jag kommer hem i eftermiddag" sa han.
"okej, hur mycket är klockan?"
"09.00"
"okej, ha det så kul"
"okej, ha det så kul"
"du med, älskar dig" sa han.
"jag älskar dig med" sa jag och han gav mig en kyss och sedan hörde jag hur ytterdörren smälldes igen och hur det blev helt knäpptyst i hela lägenheten.
Erics perspektiv
Jag gick snabbt ner för trapporna i trapphuset och ut i det fortfarande kalla vintervädret. Jag satte mig i bilen och körde till studion där Json Gill satt och mixade på några låtar.
"Tja!" sa jag och vi gjorde som vanligt en sån killhälsning.
"Tjena!" sa han. Jag satte mig bredvid honom och kollade på när han fixade med några låtar.
"det låter ju riktigt bra" sa jag och skrattade.
"jafan" sa han och skrattade han med.
*
Vi spelade in två låtar och Json mixade lite med dem och sedan började jag åka hemmåt. Klockan är 14.24. Jag öppnade ytterdörren och gick in i lägenheten och tog av mig min jacka och mina skor. Olivia satt och kollade på TV i vardagsrummet med en filt virad runt sig.
"Hur mår du?" frågade jag och satte min hand på hennes panna.
"lite bättre tror jag" sa hon hest.
"det tror inte jag, du är fortfarande kokhet" sa jag och gick ut i badrummet och hämtade en termometer.
"gapa" sa jag och hon gjorde som hon blev tillsagd. Efter kanske en minut eller så så pep termometern till och jag Olivia tog ut den ur sin mun.
"39,4" sa hon lika hest som innan.
"oj, vill du ha ett glas vatten?"
"jatack" sa hon och jag gick ut i köket och slog upp ett glas med iskallt vatten till henne.
"här ska du se" sa jag.
"tack så mycket älskling" sa hon och tog emot glaset.
"varsågod sötnos" sa jag och satte mig med benen upp i soffan bredvid henne och kollade lite på TV med henne. Det var reklam på "How I met your mother" så Olivia slog över till SVT 1.
"Kolla!" sa hon. Det var ett program som hette "vägen till Düsseldorf" som handlade i princip om mig.
"haha va kul!" sa jag glatt och vi kollade på programmet. Alla minnen och de glada känslorna kom tillbaka i kroppen och under hela programmet satt jag och log.
"Så stolt jag är över dig" sa Olivia en stund in i programmet.
"tack babe" sa jag och flätade in mina fingrar i hennes. När programmet var slut var jag fortfarande jätteglad. Olivia la sig i min famn och jag strök henne långsamt på huvudet.
"Du Eric"
"mm"
"jag förstår fortfarande inte varför du valde mig av alla tjejer"
"men du passade med mig på alla sätt och vis. Snygg, snäll, gullig, omtänksam, positiv, gillade mig.. liksom allt jag krävde av en tjej helt enkelt" sa jag och log.
"aww gubben" sa hon och böjde upp huvudet och kysste mig. Hon var fortfarande kokhet men sålänge hon mår hyffsat bra i alla fall, mår jag bra.
SÅÅ KOMENTERA NU! och god jul på er alla! hoppas ni får en grym julafton! kramar!
It's like that with you...♥ - kapitel 59
"Sätt er nu vid bordet mina små älsklingar så ska jag duka fram till er" sa han och jag och Amanda satte oss nöjt vid bordet. Eric hällde upp mat åt oss och satte sig sedan han också vid bordet och började äta på maten han lagat som smakade helt fantastiskt.
"jättegott" sa Amanda.
"ja, du är så duktig älskling" sa jag och han log stolt.
"tackar" sa han.
*
Vi åt upp och Amanda gick hem. Klockan är 22.00 och jag och Eric gör oss i ordning för att gå och lägga oss.
Eric tog av sig sina byxor och sin tröja och la sig i sina boxershorts i sängen. Eric utan kläder är som att vara i himlen. Så vacker.
Jag satte mig på hans mage och pillade lite i hans hår.
"du är så fin älskling" sa han och log.
"du är fin" sa jag och böjde mig ner och kysste honom. Jag försökte gå upp i sittande possition igen men Eric höll fasst mig och kysste mig ännu mer. Plötsligt kände jag hur han gick innanför min tröja och började knäppa upp min BH. Jag fnissade lite genant men lät honom fortsätta. Han tog av mig tröjan och började ta på mig lite överallt samtidigt som vi kysstes villt. Inget man säger emot. Efter en stund var bådas kläder av och vi låg där nakna tillsammans och kysstes och kysstes.
Vi hade sex och det kändes helt fantastiskt. Plötsligt slutade Eric.
"Vad är det älskling?" frågade jag.
"Skadar vi inte bäbisen?" frågade han oroligt.
"va? nej, varför skulle vi det?"
"nä, asså, äh, det var inget" sa han och vi fortsatte. Hans stön var så underbara och attraktiva.
*
Nästa morgon
"gumman, mår du bra?" hörde jag Eric säga. Jag öppnade ögonen och såg Eric ligga böjd över mig.
"ja, jag är bara lite varm, vadådå?" sa jag lite yrvaket.
"Du har sovit hela dagen. Klockan är 18.45" sa han och kysste mig mjukt på läpparna.
"va?!" sa jag chockat. Han måste ha sakt fel.
"du har missat hela dagen" sa han.
"herregud, varför har du inte väckt mig innan?"
"jag har inte varit hemma, jag lämnade en lapp men du har tydligen inte sett den".
"nä, jag har inte vaknat på hela dagen". Hur har jag kunnat sova såhär länge? Eric satte sin hand på min panna.
"shit, du kokar ju" sa han.
"ja, jag mår inte så bra faktiskt" sa jag lite ängsligt.
"vänta lite" sa han och gick iväg till köket och kom efter en liten stund tillbaka med en blöt handduk.
"Här ska du se" sa han och la handduken försiktigt på min panna.
"du är så gullig" sa jag och log.
"allt för dig älskling" sa han och böjde sig ner och kysste mig. "Vill du ha något att äta?" fortsatte han sedan.
"en skål yougurt kanske" sa jag.
"absolut" sa han och rätt som det var så stod han i köket och fixade mat till mig. Helt undebar. En kort stund senare var han inne i rummet igen och med sig hade han yougurt, en clementin och ett glas vatten.
"tack älskling, du är bäst" sa jag.
"vårsågod" sa han och log. Jag började äta lite smått av maten, men hade ingen aptit så det gick inte så bra.
Eric gick in i duschen och jag hörde hur vattendropparna slog i marken och hur Eric sjöng lite på "Man in the mirror". Jag åt upp och satte skålen och glaset på nattuksbordet och lyckades faktiskt somna igen. Jag kokade av värme men fick stå ut. Svettet rann och jag andades tungt. Plötsligt kände jag Erics hand stryka mig genom håret.
"Nä älskling, dethär duger inte" sa han. Jag kollade yrt på honom.
"En kall dusch skulle sitta fint va?" fortsatte han.
"mm" fick jag fram.
"kom nu" sa han och hjälpte mig ur sängen, och hjälpte mig in på toaletten eftersom att jag va yr som en alkolist och visste inte riktigt vad som var upp och ner. Han satte på en kall dusch och hjälpte mig i princip med allt. Att ta av mig mina kläder, tvätta mig, få på mig mina kläder och sedan lägga mig i sängen igen. Vad hade jag gjort utan honom?
"Tack gubben" sa jag när jag lagt mig till rätta igen.
"det var så lite så" sa han och la sig bredvid mig. Han kröp ner under täcket och gav mig en kyss.
"godnatt älskling, försök att sova gott nu" sa han och log.
"godnatt älskade" sa jag och det blev tyst och vi somnade båda två med harmoni tätt intill varandra.
Förlåt för lite sent kapitel! men well well.. här är det i alla fall! KRAM OCH KOMENTERA! DET GÅR SNABBT!
It's like that with you...♥ - kapitel 58
Efter en skön dusch klädde jag på mig ett par jeans, en långärmad tröja och en tjocktröja och gick sedan in till Olivia och Amanda som nu satt och kollade igenom allt de handlat idag.
"hejsan" sa jag och satte mig bredvid Olivia och gav henne en kyss.
"hejhej" sa de båda i mun på varandra. Jag skrattade lite smått och tog upp en liten ljusblå sparkdräkt från soffbordet.
"Så söt" sa jag och log.
"tack, denna är min favorit" sa Olivia och tog upp en sparkdräkt med en liten giraff på.
"aww" sa jag och kysste henne och pussade sedan hennes mage.
Just nu kan jag faktiskt föreställa mig så underbar liten familj vi kommer att bli.
Vi kollade vidare lite på alla grejer de köpt. Kläder, nappflaska, leksaker.. jag allt möjligt. Men sedan var det dags att börja laga middag.
"vill du äta här?" frågade jag Amanda.
"om jag får så" sa hon.
"klart du får" sa jag och log.
"okej, tack så mycket" sa hon och log hon med.
Jag gick ut i köket och började laga pasta carbonara. Änkelt och gott.
Olivias perspektiv
Jag gav Eric en kyss och sedan gick han ut i köket och började laga middag. Han är så snäll och så duktig.
Jag fortsatte att prata lite med Amanda och vi hade jättekul. Det osade så gott i hela lägenheten av maten Eric lagade.
"vad tycker du att bäbisen ska heta?" frågade jag Amanda. Hon tänkte en stund.
"Victor kanske" sa hon sedan. Jag blev faktiskt lite chockad eftersom att i princip alla vi frågat faktiskt sakt det namnet.
"det tycker jag också" sa jag glatt.
"men den känns som en Victor" sa hon och klappade magen. Amanda är verkligen världens bästa kompis.
Vi snackade en stund till och sedan kom jag på hur vi hade det för ett halvår sedan. När vi inte hade Eric med i bilden. Hur mycket allt har förändrats.
"Du Amanda" sa jag.
"mm" sa hon.
"kommer du ihåg när vi skulle på Erics konsert, hur glada och speedade vi var för att få se honom"
"just det" sa hon och skrattade lite.
"tänk att han faktiskt bara är några meter ifrån och lagar mat åt oss nu" sa jag och skrattade jag med.
"gud vad konstigt och fort allt gått"
"ja verkligen" sa jag och seden blev det tyst en liten stund.
"ska vi busa lite?" viskade jag.
"visst" sa Amanda och skrattade.
"Vi attackerar honom" sa jag och nickade mot Eric. Amanda skrattade bara och vi gick till köket och utan att han såg oss slängde vi oss på honom och började kickla honom.
"AHH nej sluta!" skrek han skrattandes.
"Aldrig!"
Han låg på golvet och försökte sprattlandes få bort oss. Vi slutade och jag gav honom en lång kyss på munnen.
"såja det var bättre" sa Eric och skrattade. Amanda låg över honom och jag satt på knä över honom och kysste honom en gång till.
Han reste sig upp och tog av maten från spisen som precis blev klar.
"Sätt er nu vid bordet mina små älsklingar så ska jag duka fram till er" sa han och jag och Amanda satte oss nöjt vid bordet. Eric hällde upp mat åt oss och satte sig sedan han också vid bordet och började äta på maten han lagat som smakade helt fantastiskt.
"jättegott" sa Amanda.
"ja, du är så duktig älskling" sa jag och han log stolt.
"tackar" sa han.
*
Vi åt upp och Amanda gick hem. Klockan är 22.00 och jag och Eric gör oss i ordning för att gå och lägga oss.
Eric tog av sig sina byxor och sin tröja och la sig i sina boxershorts i sängen. Eric utan kläder är som att vara i himlen. Så vacker.
SÅJA KOMENTERA! ni var inte lika bra på att komentera förra kapitlet :( kom igen! kram
It's like that with you...♥ - kapitel 57
"dina läppar var så frästande" sa hon och fnissade.
"du är så gullig" sa jag skrattandes och gav henne en ordentlig kyss denna gången.
"Ska vi gå upp?" frågade hon.
"inte än" sa jag och blundade.
"nehepp, varför är du så trött?"
"du är bara så mysig att man vill ligga kvar här i evigheter" sa jag och kramade om henne.
"gull" sa hon och vi blundade igen och på något konstigt vis lyckades vi somna igen men vaknade rätt snabbt igen när det bankade på dörren. Jag gick och öppnade. Det var ingen där men där låg en lapp på dörrmattan. Jag plockade upp det och visste nästan vad det var. Såklart.. ett hot till.
Jag vek upp lappen och läste igenom den tyst för mig själv.
"En vecka, annars är du död" stod det med snirklade bokstäver. Jag försökte inbilla mig själv att de inte kommer att döda mig, men det gick bara inte. Vi har en vecka på oss att hitta ett halsband vi inte ens vet hur det ser ut förutom färg, vart det finns eller något. Lycka till säger jag bara...
Hur ska dethär gå till?
"vad är det?" frågade Olivia när hon såg hur ängslig jag såg ut. Utan att säga något gav jag henne lappen och hon läste den tyst för sig själv. Jag såg hur hennes ansikte förvandlades från orolig till rädd på några sekunder.
"vad ska vi göra?" frågade hon. Då kom jag på att vi faktiskt flyttar om bara några dagar.
"men vi flyttar ju snart, då kan de väl inte hitta oss?" sa jag.
"vi får hoppas det" sa hon och reste sig upp ur soffan och kramade mig. Jag tryckte henne närmare mig och hon vilade sitt huvud mot min bröstkorg.
"jag älskar dig" sa jag tyst och kysste henne på hjässan.
"och jag älskar dig" sa hon lika tyst. Där stod vi en stund och bara njöt av varandras närhet.
*
"Jag ska på en danslektion idag" sa jag och tog en tugga av min macka.
"jaha, vad kul, jag ska handla lite nödvändiga bäbisgrejer med Amanda idag" sa Olivia och log.
"så bra, jag hjälper till nästa gång, men idag kan jag inte"
"det gör inget, du är bäst ändå". Jag log mot henne och gav henne en slängkyss.
"du är bäst" sa jag. Vi åt upp frukosten som faktiskt borde vara lunch egentligen och jag gick och bytte om till ett par gråa mjukisbyxor och en vit t-shirt. Olivia gjorde i ordning sig på sitt sätt och när jag var klar gav jag henne en kyss, sa hejdå till henne, satte mig i bilen och körde iväg mot danslokalen. När jag kom in satt min tränare Adam och knöt skorna.
"hey man!" sa jag och vi gjorde en såndär killhälsning som jag brukar göra.
"heey!" sa han och log stort.
"läget?"
"bara bra själv då?"
"det är grymt"
"nice, ska vi ta och börja?"
"låter bra" sa jag och satte på mig mina skor och sedan började Adam med att visa mig några danssteg till "Explosive love" och "Rocket science" inför min turné "Pop explotion". Jag svettades ordentligt och fick dricka mycket vatten för att orka. Efter ett tag kom också en av mina dansare, Alex, och dansade med oss.
Det var riktigt kul men efter ett par timmars svettandes och slit var vi klara. Jag sa hejdå till Adam och Alex och körde sedan hem. Det tog lite tid att få upp låset på ytterdörren men tillslut gick den upp. Inne vid soffan satt Olivia och Amanda och snackade.
"Hej gumman!" ropade jag från hallen.
"Hejsan älskling!" ropade hon.
"Jag ska bara ta en dusch sen kommer jag in till er!" ropade jag tillbaka och gick in i badrummet, klädde av mig och gick in i duschen. Jag kletade in lite schampo i händerna och tvättade håret och kroppen medans jag sjöng lite på "Hotter than fire" och njöt av det varma vattnet som rann ner för mina axlar efter en hård dansträning.
Efter en skön dusch klädde jag på mig ett par jeans, en långärmad tröja och en tjocktröja och gick sedan in till Olivia och Amanda som nu satt och kollade igenom allt de handlat idag.
"hejsan" sa jag och satte mig bredvid Olivia och gav henne en kyss.
"hejhej" sa de båda i mun på varandra. Jag skrattade lite smått och tog upp en liten ljusblå sparkdräkt från soffbordet.
"Så söt" sa jag och log.
"tack, denna är min favorit" sa Olivia och tog upp en sparkdräkt med en liten giraff på.
"aww" sa jag och kysste henne och pussade sedan hennes mage.
Just nu kan jag faktiskt föreställa mig så underbar liten familj vi kommer att bli.
Såja! KOMENTERA NU! ni var jätteduktiga med att komentera förra kapitlet men jag vet att ni kan bättre :D KRAM
:/
It's like that with you...♥ - kapitel 56
"Störst av allt är kärleken, det har vi bevisat. Du är det bästa som hänt mig och inget kan någonsin dela på oss. Den sanningen ska du få av mig. För jag kommer föralltid att älska dig. Till Olivia från din Eric" sa han.
Jag vände mig om och tittade på Eric och han log. Jag gav honom en kyss och mamma gick fram och hämtade paketet och gav det till mig. Jag öppnade paketet och i den låg där ett presentkort på massage och ansiktsbehandling på ett ställe här i Stockholm.
"Tack så jättemycket älskling" sa jag och kysste honom länge.
"Gillade du det?" frågade han.
"jag älskar det" sa jag och kysste honom åter igen.
Jag fick en massa fler saker av Eric, mamma, pappa, moster, morbror, kusiner. Men det jag gillade mest var Erics kyssar som jag fick varannan sekund. Det finns inget bättre.
Hela kvällen var magisk. Självklart hade det blivit lite bättre om jag inte haft gips och allt, men det är stämningen och umgänget som är huvudsaken. Klockan är 23.34 och jag och Eric sitter i sängen på mitt rum och kollar igenom våra julkappar lite. Vi åker hem till lägenheten imorgonbitti. Eric har bara ett par boxershorts på sig. Så bode han ha det hela tiden.
"Vad fick du av mamma och pappa?" frågade jag.
"En halsduk" sa Eric och sträckte sig till andra sidan av sängen och plockade upp halsduken för att visa mig den.
Då såg jag att det var halsduken som jag tänkt köpa till honom när vi var på NK. Jag log lite för mig själv.
Tillslut blev vi så trötta att vi bara la oss ner i sängen och somnade.
Den 8 Februari 2012 i Erics perspektiv
Det är den 8 Februari. Inte speciellt mycket har hänt förutom att Olivia har tagit av allt gips och att det har varit nyår. På nyår var jag och Olivia i Helsingborg med några av mina polare och festade. Vi ska flytta nästa vecka så det är rätt stressigt.
Det är en helt vanlig fredagskväll. Inget speciellt. Jag och Olivia gick iväg för en stund sedan och hyrde film. Olivia fick välja och såklart blev det twilight. Vi köpte också lite godis för att bara mysa. Det är helt mörkt i hela lägenheten. Dörren är låst och lamporna släckta.
Jag satte på filmen och satte mig sedan i soffan igen och Olivia la sig i mitt knä och vi höll händer. Vi kysstes då och då men Olivia var väldigt inne i filmen så det blev inte så jättemycket.
Plötsligt började Olivia snyfta. Jag kollade ner på henne och såg att hon grät.
"Gumman hur är det?" frågade jag oroligt. Jag vill inte att hon någonsin mår dåligt.
"Den är bara så fin" sa hon.
"du är fin" sa jag och kysste henne.
"fast du är finast" sa hon och kysste mig en gång till. Jag torkade bort tårarna från hennes kind med baksidan av handen och hon log.
"tack" sa hon tyst.
Vi kollade klart på filmen och jag stängde av TV:n med hjälp av fjärkontrollen och la mig ner helt i soffan med Olivia tätt intill. Vi kröp ner lite mer under täcket och nu hade vi ansiktena bara millimeter ifrån varandra.
"Eric" sa Olivia.
"mm"
"Du är jättevacker". Jag log och det räckte med att jag putade lite med läpparna så nuddade dem hennes.
"Du är vacker" sa jag och vi kysstes igen. Något som jag aldrig kommer att tröttna på.
Jag satte min hand på hennes höft och försökte sova.
"Godnatt nu älskling, jag älskar dig över allt annat" sa jag.
"Godnatt sweetheart, jag älskar dig oerhört mycket" sa hon och bara sekunder senare somnade vi.
Nästa morgon
Vi vaknade rätt sent idag. Jag sneddade på klockan - 11.45 -.
Olivia sov sött och verkade inte alls bry sig om att klockan är mycket. Det tänker inte jag heller göra för den delen. Jag blundade och försökte somna igen. Vilket inte var så svårt. Efter kanske en halvtimmes sömn kände jag ett par mjuka och varma läppar på mina. Jag öppnade ögonen och det första jag såg var Olivias vackra ögon som glittrade så vackert att man nästan blev bländad.
"dina läppar var så frästande" sa hon och fnissade.
"du är så gullig" sa jag skrattandes och gav henne en ordentlig kyss denna gången.
"Ska vi gå upp?" frågade hon.
"inte än" sa jag och blundade.
"nehepp, varför är du så trött?"
"du är bara så mysig att man vill ligga kvar här i evigheter" sa jag och kramade om henne.
"gull" sa hon och vi blundade igen och på något konstigt vis lyckades vi somna igen men vaknade rätt snabbt igen när det bankade på dörren. Jag gick och öppnade. Det var ingen där men där låg en lapp på dörrmattan. Jag plockade upp det och visste nästan vad det var. Såklart.. ett hot till.
Såja! Ni var bättre på att komentera förra gången! GRYMT! men det är fortfarande över 10 gånger så många som läser så jag skulle kunna få massor fler! Kom igen! :D KRAM
It's like that with you...♥ - kapitel 55
"Hejsan!" sa hon glatt och kramade oss båda. När vi kom in genom dörren svämmade en doft av julmat och stearinljus över oss. Jag andades in det och njöt. Rasse kom nerspringandes.
"Olivia!" ropade han och gick fram till mig och gav mig en försiktig kram för att inte skada mig. Han är så omtänksam och gullig fast han bara är så liten. Vi gick (eller jag rullade) in i köket där pappa stod och lagade mat för fullt.
"Hej guman! och hej Eric!" sa han när han fick syn på oss. Även han kramade oss båda. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan. Mamma har dukat fram lite julgodis som vi smååt av. Rasse satte på TV:n eftersom att Kalle Anka snart skulle börja. Kalle Moraeus var julvärd i år och satt och pratade om sina julminnen. Jag och Eric var mest fokuserade på varandra och satt och myste. Rasse satt i Erics knä och de var hur gulliga som helst. Redan nu visste jag att detta skulle bli den bästa julen någonsin.
På TV:n sprang Piff och Puff runt och i vårt vardagsrum satt hela min släkt plus Eric och småpratade.
Min kusin Julia som är 5 år är världens Eric Saade fan så hon satt bara med honom hela tiden och skulle fråga om allt möjligt. Eric som älskar småbarn tyckte bara hon var gullig och satt och svarade på alla frågor med tålamod. Han kommer bli en helt fantastisk pappa.
Tiden gick och det var dags att sätta sig vid bordet som var uppdukat med all sorts julmat som bara gick att tänka sig. Sill, potatis, korv, julskinka, leverpatej, kötbullar.. allt.
Jag satt bredvid Eric och bredvid min kusin Alexander. Alexander är 14 och älskar att prata. Det blir aldrig någon pinsam tystnad när han är med.
Vi åt och åt och alla var så nyfikna om Eric så han berättade om honom och hur vi hade träffats, om bäbisen och ja.. allt snack handlade i princip om honom. Det är inte så att jag klagar. Jag älskar när Eric pratar. Hans röst är underbar.
Efter maten satte vi oss i soffan igen och pratade och det hade blivit mörkt ute. Alla var så mätta att det inte gick att få i sig en liten pepparkaka.
Plötsligt knackade det på dörren och Julia sprang och öppnade. Bakom henne sprang hennes bror Adam som precis lärt sig gå så det såg jättekul och jätteklumpigt ut. Utanför dörren stod...TOMTEN. haha..
Alla småbarn blev helt överlyckliga och sprang runt och var hur upphetsade som helst. Jag och Eric satt och höll varandras händer i soffan och skrattade för att de var så gulliga. När "tomten" kom in i vardagsrummet och satte sig i en fotölj som han alltid gör varje år så såg jag direkt att det var pappa som klätt ut sig.
Alla småbarn satte sig förväntansfulla på golvet nedanför fotöljen och väntade ivrigt på att han skulle ropa upp deras namn. Han plockade upp et paket från sin säck.
"Till Rasmus från Olivia" sa han.
"HÄR!" ropade Rasse snabbt. Alla skrattade och "tomten" gav honom paketet. Rasse slet upp pappret och innuti fanns det ett paket med lego. Han blev överlycklig men mamma hindrade honom i sista sekund att ta upp upplegopaketet.
"nej gubben, du får leka med det senare" sa hon.
"okej då" sa han besviket och "tomten" fortsatte med paketutdelningen.
"Till Ola från Eva" läste han. Rasse kollade sig genast runt.
"Var är pappa?" frågade han.
"Ehm.. han är och köper tidningen" sa mamma snabbt. Åh.. inte den dåliga ursäkten.
"Men då missar han ju tomten".
"Ja, vilken otur" sa mamma. Efter en lång stund av paketutdelning läste han upp en dikt och äntligen sa han mitt namn.
"Störst av allt är kärleken, det har vi bevisat. Du är det bästa som hänt mig och inget kan någonsin dela på oss. Den sanningen ska du få av mig. För jag kommer föralltid att älska dig. Till Olivia från din Eric" sa han.
Jag vände mig om och tittade på Eric och han log. Jag gav honom en kyss och mamma gick fram och hämtade paketet och gav det till mig. Jag öppnade paketet och i den låg där ett presentkort på massage och ansiktsbehandling på ett ställe här i Stockholm.
"Tack så jättemycket älskling" sa jag och kysste honom länge.
"Gillade du det?" frågade han.
"jag älskar det" sa jag och kysste honom åter igen.
Jag fick en massa fler saker av Eric, mamma, pappa, moster, morbror, kusiner. Men det jag gillade mest var Erics kyssar som jag fick varannan sekund. Det finns inget bättre.
Kort kapitel idag! hinner inte mer! Ni var faktiskt riktigt dåliga på att komentera förra kapitelet :( då blir man inge glad :( Snälla komentera mer :D KRAM
It's like that with you...♥ - kapitel 54
"jasså, varför bara sådär?" frågade jag och höll om henne i ett stadit grepp och hon verkade gilla det.
"äh, bara lite smågrejer, hur mår du då?" frågade hon.
"jag mår bara bra"
"men vad har hänt med dig då?" frågade Evelina Olivia.
"jag blev påkörd av en bil" sa hon lite ängsligt.
"ajdå, hoppas det blir bättre"
"tack sötnos" sa Olivia och log.
Vi snackade lite till och Evelina var jätteglad hela tiden. Det är så kul när man kan göra andra glada.
"tack så mycket för allt" sa Evelina och fick sedan en kram och gick sedan hem.
En härlig dag helt enkelt.
24 December
Det är julaftonsmorgon och det känns bra. Klockan är 9.00 och de första snöflingorna föll äntligen inatt. Lagom till julafton. Det var kallt så jag kröp under täcket lite till. Olivia låg tätt intill mig. Hon var tyst hela natten och mådde nog hyfsat bra i alla fall. Jag kysste hennes kind mjukt och kände hennes underbara doft. Hon verkade inte märka något utan sov sött vidare. Denna julafton ska vi vara hemma hos Olivia med hennes familj. Min familj är hemma i Helsinborg och det blev så krångligt om alla skulle upp hit så det blev som det blev.
Igår julshoppade vi hela dagen. Riktigt jobbigt, men det måste göras.
Jag somnade om igen.
*
Olivias perspektiv
De seaste dagarna har varit så jobbiga för jag har haft så ont. Det var kul att vara med på Erics signering och se alla fans när de fick gå fram till honom. Alla blev så glada.
*
Jag kände hur en kall vindpust svepte förbi mig och jag kröp under täcket lite till. Jag kände Erics varma läppar mot min kind men lådsades sova. Jag har inte lust att gå upp än. Efter en liten stund hörde jag hans små gulliga snarkningar igen. Jag låg och vilade ett tag till, men blev rastlös efter en liten stund så jag väckte Eric lite smått.
"gubben" viskade jag men han hörde inte.
"Eric" sa jag. Och denna gången verkade han höra.
"mmm"
"vi måste upp nu"
"jaha, okej" sa han yrvaket och sträckte lite på sig. Hans hår stod åt alla möjliga håll och han var jättegullig. Han lutade sig över mig och kysste mig. Jag förstår inte hur han kan ha god andedräkt hela tiden.
"när ska vi hem till dina föräldrar?" frågade Eric.
"14.00"
"okej, kom nu" sa Eric och hjälpte mig ur sängen. Vi la alla julklapparna i ICA-kassar och ställde dom i hallen och sedan stekte vi lite köttbullar som vi lovat mamma och pappa att göra. Resten av dagen låg vi bara och myste. Det fanns inte så mycket annat vi kude göra nu när jag har brytit både benet och nyckelbenet. Det blev helt enkelt lite pepparkakor och en julfilm. När det kom en massa kärleksscener på filmen gick det bara inte att undvika en massa kyssar och smek med Eric. Det gick bara inte. Fast det var inget fel med det.
Klockan blev plötsligt två och vi tog bilen hem till mitt hus. Det lilla huset var julpyntat med jusslingor och glitter. i knackade på dörren och mamma öppnade.
"Hejsan!" sa hon glatt och kramade oss båda. När vi kom in genom dörren svämmade en doft av julmat och stearinljus över oss. Jag andades in det och njöt. Rasse kom nerspringandes.
"Olivia!" ropade han och gick fram till mig och gav mig en försiktig kram för att inte skada mig. Han är så omtänksam och gullig fast han bara är så liten. Vi gick (eller jag rullade) in i köket där pappa stod och lagade mat för fullt.
"Hej guman! och hej Eric!" sa han när han fick syn på oss. Även han kramade oss båda. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan. Mamma har dukat fram lite julgodis som vi smååt av. Rasse satte på TV:n eftersom att Kalle Anka snart skulle börja. Kalle Moraeus var julvärd i år och satt och pratade om sina julminnen. Jag och Eric var mest fokuserade på varandra och satt och myste. Rasse satt i Erics knä och de var hur gulliga som helst. Redan nu visste jag att detta skulle bli den bästa julen någonsin.
Såja. Komentera !! Vad ska hända? hur ska julen va?
Svaaaar
var va det i malmö ?
svar: inne på Entré på översta våningen ! ;)
It's like that with you...♥ - kapitel 53
"nej, men älskade lilla vän! det var bara ett fan!" sa jag och drog en hand genom håret.
"så, det är inget speciellt med henne?"
"nej, absolut inte. Du är den ända för mig" sa jag.
"säker?" sa hon generat eftersom att hon insåg nu hur hon gjort bort sig.
"100 procent" sa jag.
"vilken tur för mig då" sa hon och fnissade.
"tro aldrig något annat älskling" sa jag och kysste henne. Klockan är 01.00 och det är inte mer än dags att sova nu.
Jag tog av mig tröjan, borstade tändena och la mig försiktigt i sängen bredvid Olivia. Tänk om hon inte överleft. Tänk om jag legat här själv och gråtit. Gråtit över att aldrig få kyssa hennes mjuka läppar igen. Bara för det satte jag mig upp och böjde mig över henne och kysste henne. Helt underart.
"godnatt gumman, jag älskar dig" sa jag och la mig ner och blundade och tog tag i hennes hand.
"Godnatt älskling. Jag älskar dig också" sa hon och vi somnade med händerna knytna i varandra.
Nästa morgon
Jag gick upp lite tidigare idag för att fixa frukost på sängen till Olivia. Jag fick dock inte mycket sömn inatt för Olivia lät hela tiden av smärta. Jag fick lugna henne några gånger och hjälpa henne att ta sina mediciner. Det är så synd om henne.
Jag sneglade på klockan - 10.24- .
Eftersom att det blev så sent igårkväll kommer Olivia nog inte vakna förens om minst en timme ändå, så ingen bråska.
Jag släpade mig ur sängen och gick ut i köket och fixade lite frukost och gick sedan in till sovrummet med maten.
"Godmorgon älskling" sa jag och gav henne brickan. Hon var lite yrvaken men hur gullig som helst ändå.
"oj, godmorgon, tack så mycket".
"hur mår du idag?" frågade jag och kysste henne.
"jag har lite ont, men du gör allt så mycket bättre" sa hon och log.
"så bra" sa jag och log och la mig i sängen.
"vad ska du göra idag då?"
"klockan fyra har jag en signering, annars inget, själv då?"
"jag vet inte" sa hon lite ledsamt.
"vill du följa med på signeringen sen så får du det" sa jag och tog tag i hennes hand.
"ja, va kul, men då måste du hjälpa mig upp" sa hon och skrattade.
"allt för dig min kära" sa jag skämtsamt och sträckte fram min hand för att hon skulle ta tag i den.
Hon skrattade och tog av sig täcket och tog tag i min hand. Med lite samarbete lyckades vi tillslut få Olivia att komma upp ur sängen och sätta sig i sin rullstol.
"såja" sa jag och böjde mig ner för att ge henne en kyss. Med hennes ansikte millimeter ifrån mig, och hennes läppar på mina var det som bäst.
*
Efter en dag med massa mys hemma i lägenheten var det dags att göra sig i ordning för signering.
Jag gick in i sovrummet och öppnade min garderob. Vad ska jag ha på mig då?
Efter en lång stund med många byten hittade jag tillslut en fet outfit. Det blev ett par svarta byxor med mycket häng och en vit långärmad tröja med en college-jacka ovanpå och en grå halsduk. Sedan gick jag in i badrummet och kletade in lite vax i håret. Olivia hade gjort i ordning sig på bästa möjliga sätt, och hon var så vacker.
"ska vi bege oss nu?" frågade jag och gick mot hallen för att ta min jacka och så.
"japp" sa hon och rullade till hallen och jag hjälpte henne att sätta på sig sin jacka och sedan rullade jag henne ner där en taxi stod och väntade på oss.
Det blev bökigt med rullstolen och allt men tillslut så fixade allt sig och vi satte oss i bilen.
"förlåt för att allt kommer att ta så mycket längre tid nu" sa Olivia skyldigt.
"gumman, det är inte ditt fel" sa jag och kysste henne.
"du är bäst" sa hon.
"du är bättre" sa jag och gav henne en kyss till.
Taxin stannade och vi hoppade av. Vi försökte vara lite secret så inget fan skulle se oss. Och det gick faktiskt ganska lyckat. När vi var klara så gick vi in bakhållet och jag hörde hur fans skrek. Det gjorde mig glad. Plötsligt fick jag ett sms. Det var från Evelina. Hon som jag var och hälsade på.
"Hej Eric, jag vill jättegärna få träffa dig igen. Det var mitt livs bästa upplevelse! har du tid? kram Evelina"
Vad kul!
"Tja! jag vill träffa dig också, så roligt! har du tid så kan du komma till signeringen så kan vi snacka lite här /E" svarade jag. Jag fick snabbt ett svar.
"Tack så mycket! du är bäst. Klart jag kommer! vi ses om en liten stund! kram".
"gött! kram"
Olivia satt bredvid mig under hela signeringen. Jag fick massor med godis och brev från alla fansen. Sånt som jag älskar. Sist i kön stod Evelina. Jag gav henne en kram och jag lät henne sitta i mitt knä.
"hur är det?" frågade jag.
"sådär" sa hon lite ängsligt. "men du gör allt mycket bättre" tillade hon snabbt. Jag skrattade lite.
"jasså, varför bara sådär?" frågade jag och höll om henne i ett stadit grepp och hon verkade gilla det.
"äh, bara lite smågrejer, hur mår du då?" frågade hon.
"jag mår bara bra"
"men vad har hänt med dig då?" frågade Evelina Olivia.
"jag blev påkörd av en bil" sa hon lite ängsligt.
"ajdå, hoppas det blir bättre"
"tack sötnos" sa Olivia och log.
Vi snackade lite till och Evelina var jätteglad hela tiden. Det är så kul när man kan göra andra glada.
"tack så mycket för allt" sa Evelina och fick sedan en kram och gick sedan hem.
En härlig dag helt enkelt.
Inget kul kapitel, men det är inget som händer nu så det får bli som det blir! KOMENTERA ÄNDÅ!
Svaaaar
VAR DU I MALMÖ?! Men va f*n! Jag med :( Kunde kanske sett dig om jag vetat hur du sett ut och om du skulle dit :(
Svar: hehe ;) jag hade denna tröjan på mig och stod nästan längst fram i mitten och var nästan sist i kön på signeringen för att han skulle komma ihåg mig mer :$ hhehehehehe
han va bäst! kram
Helg "ledigt"
Tjena!
har fått frågor om när nästa kapitel kommer. Vill bara säga att som vanligt så kommer det inga kapitel på helgerna eftersom att jag har så mycket att göra då. Idag ska jag till exempel till Malmö och se Eric uppträda och signera :D längtar något sjukt !
HEJDÅÅ
It's like that with you...♥ - kapitel 52
Jag tyckte så synd om Olivia. Jag såg hur ont hon hade. Hennes högra ben var brutet och hennes högra nyckelben. Tiden gick och jag kämpade för att försöka se något vettigt på dendär dataskärmen.
"Lars, kan jag få prata med dig?" frågade sjuksköterskan som gjorde allt. Hon såg ängslig ut.
"absolut" svarade Lars och de gick ut ur rummet.
Jag pratade lite med Olivia men hon kunde såklart inte svara. Hon var så vacker. Det spelar ingen roll om hon har sladdar på hela kroppen, sår överallt eller inte. Hon är alltid vacker.
Jag hörde hur Lars öppnade dörren. Jag tittade upp och såg att han inte såg speciellt glad ut.
"Eric, jag har tråkiga nyheter.."
"kan du följa med mig?" frågade han.
"mm" sa jag och följde med honom ut ur rummet.
"en av tvillingarna har tyvärr inte överleft olyckan" sa han allvarligt. Jag satte mina händer i mitt ansikte och visste inte vad jag skulle göra.
"asså, nu ger jag upp" sa jag upphetsat och med tårarna rinnande ner för kinderna.
"seriöst, jag orkar inte mer" fortsatte jag. 'okej Eric, kontrollera dig' sa jag till mig själv.
"Jag förstår att det är jobbigt" sa Lars.
"förlåt, det är bara..jag är så trött, och så mycket har hänt idag" sa jag.
"det är okej, ska du eller jag förklara för Olivia?" sa han.
Just det.. vi måste berätta för de andra.
"jag kommer inte att klara det" sa jag.
"okej, jag gör det" sa Lars och vi gick in i rummet Olivia låg i. Jag tog tag i Olivias hand och jag såg på henne att hon redan föstod vad som hänt. Hon grät.
Lars satte sig på en stol bredvid Olivia och tog tag i hennes andra hand.
"Olivia, det finns saker du måste få veta" började han. Hon grät mer och mer för varje sekund.
"Livet är hårt, det har du nog förstått vid detta laget.." fortsatte han. Hon nickade lite försiktigt.
"...Och liven du har i magen är ju faktiskt en bit av dig...". Jag såg hur hon tittade ner på sin mage.
"...men det är tyvärr så att den ena bäbisen inte överlevde olyckan" sa han. Olivia klämde min hand hårt och jag kysste den.
"vi klarar dethär" sa jag och torkade bort en tår från hennes kind.
"det finns alternativ" sa Lars.
"vadå?" frågade jag.
"antingen har du kvar den avlidne bäbisen i magen tills den levande är redo för att komma ut, eller.."
"eller..?" frågade jag.
"eller så tar vi ut båda nu, men då finns det risker på att båda dör" sa han. "det är helt upp till er" fortsatte han.
Jag kollade på Olivia och hon höll upp sitt pekfinger och menade att vi skulle ta alternativ 1.
"är du säker?" frågade jag. Egentligen var det också vad jag ville, men hur dåligt måste det inte kännas att gå runt med en död kropp inuti sig. Hon nickade och Lars förstod.
"okej, då får det bli så. Nu ska vi gipsa ditt ben och ta bort slangen i halsen" sa han till Olivia.
Så skönt..
*
När allting var gipsat och klart fick vi äntligen åka hem. Jag blev nästan lite chockad att hon fick åka hem, men tydligen var hon tillräckligt kry nu enligt doktorerna.
Vi sa hejdå och tackade all personal som hjälpt till och sedan hjälpte jag Olivia in i bilen och sedan åkte vi hem till lägenheten.
Jag hjälpte henne till sängen och bäddade ner henne som en liten prinsessa.
"du är för underbar du" sa hon och log sådär som bara hon kan göra.
"du förtjänar det" sa jag och böjde mig ner för att kyssa henne.
Vi pratade romantiskt med varandra ett tag och sedan kom jag på vad som hände inne på NK.
"du gumman" började jag.
"mm" sa hon.
"kan du förklara vad du menade med att jag träffar andra tjejer?" sa jag lite nervöst.
"ja, asså, hon tjejen som du snackade med" sa hon.
"i affären?"
"aa"
"nej, men älskade lilla vän! det var bara ett fan!" sa jag och drog en hand genom håret.
"så, det är inget speciellt med henne?"
"nej, absolut inte. Du är den ända för mig" sa jag.
"säker?" sa hon generat eftersom att hon insåg nu hur hon gjort bort sig.
"100 procent" sa jag.
"vilken tur för mig då" sa hon och fnissade.
"tro aldrig något annat älskling" sa jag och kysste henne. Klockan är 01.00 och det är inte mer än dags att sova nu.
Jag tog av mig tröjan, borstade tändena och la mig försiktigt i sängen bredvid Olivia. Tänk om hon inte överleft. Tänk om jag legat här själv och gråtit. Gråtit över att aldrig få kyssa hennes mjuka läppar igen. Bara för det satte jag mig upp och böjde mig över henne och kysste henne. Helt underart.
"godnatt gumman, jag älskar dig" sa jag och la mig ner och blundade och tog tag i hennes hand.
"Godnatt älskling. Jag älskar dig också" sa hon och vi somnade med händerna knytna i varandra.
KOMENTERA! KRAM
It's like that with you...♥ - kapitel 51
Erics perspektv
"Vi har en puls!" hörde jag någon ropa. Jag flög upp ur stolen och sprang in i rummet.
"Olivia älskling" sa jag och gick fram till sängen hon låg på. Hela hon var täckt av sladdar.
"Ställ dig vid sidan" sa en doktor till mig.
"men.." var det ända jag han säga innan Danny tog tag i min arm och ställde mig åt sidan.
"de måste göra sitt jobb" sa han.
"mm" sa jag.
"pulsen blir starkare!" ropade en doktor och då började jag gråta. Denna gången glädjetårar. Allt går upp och ner. Sorg, glädje, hopplöshet, tro.
Jag kollade upp mot taket, knäppte mina händer och viskade:
"snälla, snälla, låt Olivia och tvillingarna få överleva. Snälla"
"Hon är vaken!". Nu fanns det ingen som skulle schasa bort mig.
Jag gick fram till sängen och där låg Olivia med öppna ögon. De vackraste ögonen som finns. Tårarna rann och rann.
"Åh älskling" sa jag och tog hennes ansikte i mina händer och kysste henne. Något som jag aldrig trodde jag skulle få göra igen.
Hon gnydde lite. Inga ord, bara ljud.
"bra jobbat allihopa" sa Lars till alla läkarna.
5 timmar senare
"kan jag få lite ensam tid med Olivia?" frågade jag och log mot Eva och Ola.
"självklart" sa Eva och de gick ut ur rummet.
Olivia har fortfarande inte sakt något på flera timmar. Klockan är 18.45 och jag är riktigt trött. Jag tog tag i Olivias hand och kysste den. Hon har inte öppnat ögonen sedan då hon gjorde det för första gången efter olyckan. Doktorerna säger att det fortfarande finns risker att hon inte överlever, men att chanserna på att hon överlever har dubblats.
Jag började sjunga på "without you i'm nothing" och höll henneshand igenom hela låten.
Jag kände hur hon klämde min hand. Det var nog ett svar. Jag kysste henne och det kändes som att hon faktiskt besvarade kyssen.
"älskling, jag behöver dig" viskade jag.
Samtidigt kom Lars in i rummet.
"jag har goda nyheter" sa han.
"låt höra" sa jag.
"vi har sett tecken på att tvillingarna överlevde olyckan" sa han. Jag började gråta av glädje igen. Jag hatar att jag är så känslig.
"tack" sa jag. Vi snackade en stund och sedan reste han sig upp och sträckte fram handen för att jag skulle skaka den.
"äh" sa jag och struntade i att skaka hans hand och gav honom en kram istället. Lars skrattade.
"Tack så jätte, jättemycket" sa jag.
"jag gör bara mitt jobb" Han lämnade rummet igen och Ola, Eva och Rasse kom in.
"hur mår hon nu?" frågade Ola.
"Bättre" sa jag. Rasse gick fram till mig och sträckte upp händerna. Jag bar upp honom och han fick sitta i mitt knä.
"vad har hänt med Olivia?" frågade han och klappade Olivia försiktigt på benet.
"hon blev påkörd av en bil, men hon kommer att klara sig" förklarade jag.
"fick hon jätteont?".
"jag tror det" sa jag.
"Olivia!" ropade han.
"hon sover" sa Ola. Men just precis då så öppnade Olivia ögonen och gnydde lite.
"det gör hon inte alls" sa Rasse och log.
"Åh gumman!" sa Eva och pussade henne på pannan. Hon gnällde lite bara.
"Du kan inte prata, du har en slang i halsen" förklarade Ola och tog tag i hennes hand. Lars kom in i rummet och blev ju såklart jätteglad när han såg att Olivia hade öppnat ögonen. Han gick fram till sängen.
"Nu när du är vaken så ska vi ta dig på ett ultraljud för att kolla till tvillingarna" sa han till Olivia.
"får jag följa med in?" frågade jag.
"det ska nog gå" sa han och jag gick efter Lars som gick framför mig rullandes på sängen Olivia låg i.
Vi kom in i ett rum som såg ut som de andra rummen vi gjort ultraljud i fasst detta var mycket större.
Jag tyckte så synd om Olivia. Jag såg hur ont hon hade.
Hennes högra ben var brutet och hennes högra nyckelben. Tiden gick och jag kämpade för att försöka se något vettigt på dendär dataskärmen.
"Lars, kan jag få prata med dig?" frågade sjuksköterskan som gjorde allt. Hon såg ängslig ut.
"absolut" svarade Lars och de gick ut ur rummet.
Jag pratade lite med Olivia men hon kunde såklart inte svara. Hon var så vacker. Det spelar ingen roll om hon har sladdar på hela kroppen, sår överallt eller inte. Hon är alltid vacker.
Jag hörde hur Lars öppnade dörren. Jag tittade upp och såg att han inte såg speciellt glad ut.
"Eric, jag har tråkiga nyheter.."
OMG... KOMENTERA OM NI TYCKER ATT DE E BRA! :D 15 komentarer från OLIKA personer och det kommer ett till kapitel ikväll!
It's like that with you...♥ - kapitel 50
"Förlåt mig, jag har bråttom! ta tröjan" sa jag och gav honom tröjan och sprang sedan iväg. Just precis då gick Olivia ut genom dörrarna och ut i det kalla Decembervädret. Jag sprang efter henne och ropade efter henne flera gånger. Men antingen brydde hon sig inte, eller så hörde hon mig inte, utan fortsatte bara att gå. Sedan hände det jag fruktat så mycket. Bilen körde fort och försökte bromsa men slidade på den hala snön och träffade Olivia som gick på övergångsstället.
"OLIVIA!" skrek jag och sprang fram till henne och föll handlöst ner på knäna och grät och grät.
"Hjälp mig någon!" ropade jag. Många sprang fram och försökte hjälpa till. Olivia blödde mycket och jag satte mitt öra mot hennes bröstkorg men kunde inte höra några hjärtslag.
En kvinna ringde ambulansen och en man gjorde hjärt-lung räddning på Olivia. Jag satt på knä vid Olivias huvud och strök henne på huvudet. Jag böjde mig ner och viskade i hennes öra:
"Älskling, vakna, snälla". Jag kysste henne på hjässan och bad en tyst bön till gud. Jag tänkte på tvillingarna, på Olivia, på vår framtid, på hela Olivias släkt och hennes vänner. På allt som kommer att påverkas om hon dör.
Bara tanken fick mig att brista ut i tårar.
"Ambulans är påväg" sa kvinnan som ringt efter den. Jag torkade bort tårarna från kinderna med handflatan och tittade upp på henne.
"Tack" sa jag tyst.
Mannen fortsatte att gör hjärt-lung räddning men Olivia vaknade inte.
"snälla" hulkade jag. Jag fick syn på att hon hade örhängena jag gett henne på sig. Jag tog av dem så att de inte skulle försvinna någonstans.
*
Inne på sjukhuset var det panik. Doktorerna gjorde hjärt-lungräddning men fick ingen puls.
Jag gick ut ur rummet och satte mig på en stol och ringde..Danny.
"Mannen, hur är det?" sa han.
"hej, du det har hänt något" sa jag.
"vadå?" sa han oroligt.
"Olivia har blivit påkörd och ligger inne på sjukhuset och de får ingen puls". Jag kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder igen.
"va?! nej! jag kommer på en gång!" sa han och vi la på. Jag la mitt huvud i mina händer och bara grät. Allt känns hopplöst just nu. Inget kommer någonsin att bli bra. En doktor kom ut ur rummet och gick fram till mig. Jag kollade upp på honom och han sträckte fram sin hand. Jag torkade av mina händer på mina jeans och skakade doktorns hand.
"Lars" sa doktorn.
"Eric" sa jag. Han satte sig ner på stolen bredvid mig och harklade.
"jo, det finns några saker du måste få veta" sa han.
"vadå?".
"jo, det finns möjligheter att hon vaknar upp" började han. Jag kände hur hoppet inom mig steg och att jag blev gladare.
"Men.." fortsatte han. Neeeej.... inte något jävla 'Men'.
"...OM hon vaknar, så kan hon få en cp-skada och det kan vara så att tvillingarna inte överlever. Men det är bara ett kanske" sa han. Jag brast ut i tårar.
Samtidigt kom Danny in genom dörren. Han hälsade på doktorn och jag reste mig upp och kramade honom länge.
Vi sa ingenting utan bara tröstade varandra. Självklart led jag mest, men Danny är ändå viktig för Olivia, även om det varit lite spänt mellan oss på sistonde.
Han släppte och kollade in genom fönstret på dörren till rummet Olivia låg i. Det var fullt med doktorer och sköterskor. Allt var bara skit.
Vi satte oss ner och pratade och funderade på vad som kommer att hända.
Olivias perspektiv
Jag tog tag i ängelns hand och gick några steg. Sedan hörde jag Erics röst eka i det vita tomrommet:
"Älskling, vakna, snälla" sa han. Jag kollade mig runt, men där fanns bara vitt, vitt och åter vitt. Det fanns inget golv, inget tak, inga väggar. Bara vitt och ängeln och ljuset. Jag måste kämpa. För Eric. Jag släppte ängelns hand.
"Din stund är kommen" sa ängeln. Jag kollade på henne. Hon såg snäll ut. Samtidigt visste jag att om jag följer med henne in i ljuset så kommer jag aldrig att få träffa Eric igen. Jag måste överleva. Jag hörde Erics röst igen.
"snälla" viskade han. Jag försöker ju! Just nu kände jag ingenting. Ingen smärta, ingenting.
Tiden gick och plötsligt kände jag hur smärtan kom krypande. Det gjorde riktigt ont.
Jag körde hur någon ropade.
"Vi har en puls!". Sedan hur någon tryckte riktigt hårt på min bröstkorg. Mina revben var säkert brutna. Vad är det som händer?
Jag hörde Erics röst ännu en gång, fasst denna gången mycket starkare.
"Olivia älskling" sa han.
Erics perspektv
"Vi har en puls!" hörde jag någon ropa. Jag flög upp ur stolen och sprang in i rummet.
"Olivia älskling" sa jag och gick fram till sängen hon låg på. Hela hon var täckt av sladdar.
"Ställ dig vid sidan" sa en doktor till mig.
"men.." var det ända jag han säga innan Danny tog tag i min arm och ställde mig åt sidan.
"de måste göra sitt jobb" sa han.
"mm" sa jag.
"pulsen blir starkare!" ropade en doktor och då började jag gråta. Denna gången glädjetårar. Allt går upp och ner. Sorg, glädje, hopplöshet, tro.
Jag kollade upp mot taket, knäppte mina händer och viskade:
"snälla, snälla, låt Olivia och tvillingarna få överleva. Snälla"
KOMENTERAAAAAAAAAAAA!! jag sitter här och gråter nästan .. vad kommer hända?
It's like that with you...♥ - kapitel 49
"men älskling, varför får jag dessa?" frågade hon chockat.
"för att du är du, och för att du är bäst" sa jag.
"men herregud, du är helt underbar" sa hon och la undan örhängena på nattduksbordet och tog tag i min tröja och drog ner mig på henne och hon började kyssa mig vilt. Jag besvarade alla kyssar och som vanligt var dem helt fantastiska.
"orkar du idag igen?" frågade jag.
"en stund, gör du?"
"absolut". Vi tog av varandra kläderna och började. Dethär skulle jag kunna göra varje dag...nästan.
Jag fick bita mig i läppen flera gånger för att inte låta för mycket.
Olivia är bäst...den som betyder så mycket mer än alla andra för mig. Den som jag älskar över hela mitt hjärta.
20 December i Olivias perspektiv
Resten av Barcelonaresan var precis som de första dagarna. Inget annat speciellt. Bara sol, bad, njut och mys.
Hemresan var lite bökigare. Men det behöver vi inte gå in på. Vi har också nu fått reda på att tvillingarna är beräknade att komma den 9 Maj.
*
"Kom nu älskling!" ropade Eric. Han stod i hallen och väntade otåligt.
"jag kommer nu!" ropade jag tillbaka och checkade mig en sista gång i spegeln för att se om jag såg okej ut.
Det är julshopping på gång nu. Jag tog tag i Erics hand och följde med honom ut för trappuppgången och ner på gatan.
Vi tog tunnelbanan till NK.
"kan vi gå lite seperat ett tag, du får inte se vad jag handlar" sa jag.
"okej, vi ses sen" sa han och kysste mig.
"japp" sa jag och vi gick åt vars ett håll.
Jaha.. vad skulle Eric vilja ha? Jag gick in på H&M men där fanns inte så mycket i Erics stil förutom en beige halsduk som han nog skulle vilja ha. Jag gick fram och kollade på priset. 149:- .. helt okej.
Jag gick till kassan och skulle betala, men kom på att Eric har min handväska med min plånbok och min mobil så att försöka ringa honom var ju inte så lyckat.
Jaha.. nu är det bara att gå igenom hela NK för att hitta Eric.
Han var omöjlig att hitta. Plötsligt såg jag någon som liknade Eric. Men såklart var det inte han..
Efter en stunds letande satte jag mig på en bänk. Lyckad dag. Min rygg gjorde oerhört ont eftersom att tvillingarna faktiskt blivit rätt tunga nu.
Jag kollade mig omkring och plötsligt såg jag Eric en bit bort. Men vad gör han? Han snackar med en annan tjej i kanske 20 års åldern. Jag kände hur aundsjukan kom rusande. Han gav henne en kram och en puss på kinden och fortsatte sedan kolla på några kläder. Vem fan tror den tjejen att hon är?! Eric är min. Jävla idiot.
Jag gick med raska steg fram till Eric.
"Min handväska tack" sa jag surt.
"Oj, sur eller?" sa han förvånat och gav mig handväskan.
"man har väl all rätt att vara sur när du träffar en massa andra tjejer" sa jag lika argt.
"vad fan snackar du om?" sa han.
"du vet precis vad jag snackar om" sa jag och gick snabbt iväg igen. Ut ur köpcentrumet och började gå ner för gatan. Den kalla snön och den iskalla vinden svepte förbi mig. Jag huttrade och utan att se mig för började jag gå raskt över gatan. Jag hörde Eric ropa efter mig men struntade i det och plötsligt hörde jag en stark tuta och sedan small det till och allt blev svart.
*
Jag kände ingenting, och hörde ingenting. Jag såg ett starkt ljus och någon ängelliknande figur som ropade mitt namn.
"Olivia, kom med mig" ropade den.
*
Erics perspektiv en stund tidigare
Det är omöjligt att handla till tjejer. Jag har ingen aning om vad de gillar.
"Är du Eric Saade?" hörde jag en tjej säga. Jag kollade mig runt och fick syn på en blond tjej i 20 års åldern. Jag log och svarade:
"japp, det är jag".
"åh, så kul, du är riktigt duktig" sa hon.
"Tack så mycket" sa jag. Vi snackade en stund och sedan gav jag henne en kram och en snabb puss på kinden och hon gick iväg. Jag såg Olivia komma emot mig. Jag log mot henne men hon såg inte speciellt glad ut.
"Min handväska tack" sa hon surt.
"Oj, sur eller?" sa jag gav henne handväskan.
"man har väl all rätt att vara sur när du träffar en massa andra tjejer" sa hon precis lika argt som innan.
WHAT?!
"vad fan snackar du om?" sa jag. Har hon blivit helt galen.
"du vet precis vad jag snackar om" sa hon och gick snabbt iväg igen.
"Olivia!" ropade jag efter henne. Jag förstår inte vad jag har gjort för fel? Jag sprang efter henne men glömde att jag hade en tröja i handen så larmet gick ju såklart. FUCK!
"Ursäkta herrn!" ropade mannen i kassan.
"Förlåt mig, jag har bråttom! ta tröjan" sa jag och gav honom tröjan och sprang sedan iväg. Just precis då gick Olivia ut genom dörrarna och ut i det kalla Decembervädret. Jag sprang efter henne och ropade efter henne flera gånger. Men antingen brydde hon sig inte, eller så hörde hon mig inte, utan fortsatte bara att gå. Sedan hände det jag fruktat så mycket. Bilen körde fort och försökte bromsa men slidade på den hala snön och träffade Olivia som gick på övergångsstället.
"OLIVIA!" skrek jag och sprang fram till henne och föll handlöst ner på knäna och grät och grät.
"Hjälp mig någon!" ropade jag. Många sprang fram och försökte hjälpa till. Olivia blödde mycket och jag satte mitt öra mot hennes bröstkorg men kunde inte höra några hjärtslag.
Såja... KOMENTERA! VAD SKA HÄNDA? det går å snabbt att komenetera :) kramar
It's like that with you...♥ - kapitel 48
När vi gått en bit fick jag syn på en smyckesaffär.
"Gumman, gå och hitta någon klänning eller något så ses vi sen" sa jag snabbt och släppte hennes hand.
"va? jaha, okej, vad ska du göra?" frågade hon förvånat.
"ehm..en sak" sa jag och kysste henne och hon gick iväg och kollade på lite kläder.
Jag klev in i affären och kollade mig omkring. Riktigt fina grejer.. men dyra..
Fina glittriga halsband med diamanter, örhängen, armband, ringar.. så mycket att välja mellan. Vad skulle Olivia vilja ha mest?
Efter ett tag valde jag ett par jättevackra örhängen med ljusblåa diamanter. Det sved lite i plånboken men vad gör man inte för sin älskade?
Jag gick ut ur affären och såg Olivia en bit bort.
"Olivia!" ropade jag. Hon vände sig och och log stort och jag gick mot henne.
Jag kysste henne och tog tag i hennes hand.
"vad gjorde du?" frågade hon.
"äh, kollade bara på lite kallsonger" sa jag för att hon inte skulle fatta något.
"jahapp, köpte du något?"
"nä, det fanns inget bra" sa jag.
"bra, utan är bäst" sa hon och skrattade.
"du är för rolig" sa jag och kysste henne.
*
Här i Barcelona finns det hur mycket 'Starbucks' som helst så vi gick in i ett runt om hörnet och satte oss vid et bord.
"Vad vill du ha?" frågade jag.
"en Latte tack" sa hon. Jag gick fram till kassan och beställde en Latte till Olivia och en iceshake till mig och sedan satte jag mig bredvid Olivia och smuttade på min shake.
Vi satt där och myste en stund och vandrade sedan vidare till ett köpcentrum i närheten. Vi gick där och kollade i lite affärer.
"Le" sa Olivia plötsligt. Jag vände mig om och såg att hon stod med kameran i högsta hugg. Jag fick ur mig ett snabbt leénde. Bilden blev suddig men whatever..
Vi fortsatte gå. Jag satte ner handen i fickan för att se om örhängena var kvar..phuee de var där i tryggt förvar.
Jag kan knappt vänta att få se hennes mín när jag ger henne dem.
Vi gick in i en affär som hette 'Bonita'. Där fanns bara tjejkläder.. snygga sådanna.
"vad sägs?" sa jag och tog skrattandes upp ett par string-trosor.
"asså Eric ditt lilla snusk" sa Olivia och skrattade och kysste mig.
"ska du säga" sa jag och kysste henne en gång till.
Hon kollade runt bland lite kläder och ittade tillslut en ljusblå blus som va riktigt snygg. 'PARFEKT' tänkte jag. Den kommer passa parfekt till örhängena. Jag log för mig själv.
"Vad är det?" sa hon och log.
"va? vadå?" sa jag.
"Du ler så mystiskt" sa hon.
"jasså, nej, du är bara så fin att man måste le" sa jag.
"åh, varför är du så underbar?" sa hon och kysste mig.
"jag har lärt mig av dig" sa jag.
"amen nu var du så gullig igen". Jag skrattade bara och vi gick för att betala för blusen. Jag plockade upp plånboken.
"Hur mycket kostade den?" frågade jag.
"Men nej, jag betalar" sa hon.
"nej jag betalar" sa jag. Efter en liten stund lyckades jag övertala henne att jag betalar.
"okej då" sa hon och jag lämnade fram pengar till tjejen i kassan och sedan gick vi till hotellet. Nu var vi trötta och utmattade.
Vi gjorde som vanligt. Åkte upp för hissen, la våra saker på golvet och slängde oss i sängen.
Jag kände hur Olivia tog tag i min hand.
"tack" sa hon.
Jag vände huvudet mot henne och hon kollade på mig.
"för vadå?" sa jag försvånat.
"För att du finns" sa hon. Jag la mig närmare henne och kysste henne länge.
"Det är jag som ska tacka dig".
"jag älskar dig" sa hon.
"och jag älskar dig" sa jag och vi kysstes en gång till. Hennes läppar var så mjuka och parfekt fuktiga och bara helt fantastiska. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan henne. Jag försåt inte hur jag har kunnat överleva hela mitt liv utan henne.
"Sätt dig upp" sa jag och hon satte sig på sängkanten.
"vad ska jag göra?" frågade hon. Jag plockade upp örhängena från min ficka och gav dem till henne.
"men älskling, varför får jag dessa?" frågade hon chockat.
"för att du är du, och för att du är bäst" sa jag.
"men herregud, du är helt underbar" sa hon och la undan örhängena på nattduksbordet och tog tag i min tröja och drog ner mig på henne och hon började kyssa mig vilt. Jag besvarade alla kyssar och som vanligt var dem helt fantastiska.
"orkar du idag igen?" frågade jag.
"en stund, gör du?"
"absolut". Vi tog av varandra kläderna och började. Dethär skulle jag kunna göra varje dag...nästan.
Jag fick bita mig i läppen flera gånger för att inte låta för mycket.
Olivia är bäst...den som betyder så mycket mer än alla andra för mig. Den som jag älskar över hela mitt hjärta.
woop woop!
Gå också in på min blogg http://isabellebrandt.myshowroom.se/
svar på komentar
kommer ett kapitel idag? :D
svar: det får vi se ;) kan hända! kram
Fler läsare!
Tjena!
Jag vill såklart hålla på med denna bloggen så länge som möjligt! men det är inte kul när det inte är så många som komenterar :( Vi hjälps åt! Fler besökare och komentarer gör att jag blir peppad och vill skriva mer, så SNÄLLA tipsa era kompisar! Facebook, twitter, bilddagboken, bloggar.. vad som helst! SNÄLLA! DET BLIR ROLIGAST FÖR ALLA SÅ! :D kramar !
It's like that with you...♥ - kapitel 47
nästa morgon
När jag vaknade låg Olivia på rygg bredvid mig. Hennes mage har växt så mycket nu att det inte går att ligga på magen längre. Hon var naken och det var jag också. Hon ser så söt ut när hon sover. Tänk att hon är min. Jag mindes kvällen igår och log för mig själv. Alltid lika underbart. Jag drog min hand längs hennes kind och hon vaknade.
"Godmorgon älskling" sa jag och log.
"hej gubben" sa hon och sträckte på sig. Hon verkade inte heller bry sig om att vi var nakna.
"ännu en vacker dag" sa jag och kysste henne.
"och en vacker kille" sa hon.
"och en vackrare tjej". Hon la sig tätt intill mig och kramade om mig, och jag kramade om henne. Sådär låg vi en stund och bara njöt av varandras närhet. Just i denna sekund var allt perfekt.
Vi kysstes en sista gång och gick sedan upp och satte på oss kläder.
Jag knäppte mitt skärp och drog fingrarna genom mitt hår en sista gång och vände sedan huvudet mot Olivia för att se vad hon hade satt på sig. Hon hade en mörkblå klänning utan axelrämmar, ett par vita ballerinaskor och sedan hade hon släppt ut sitt bruna helt underbara hår och satt på sig en solhatt och ett par svarta ray-ban solglasögon.
Riktigt het var hon.
"kom nu snygging" sa jag och tog hennes hand.
"okej" sa hon och tog vår väska från golvet och hängde den i armvecket och vi gick sedan ut till hissen.
När hissdörrarna öppnades så såg vi att såklart så stod tanten från igår där och skulle också ner. Vi fnissade båda genant och gick in i hissen och ställde oss i ena hörnet.
Hissen stannade i lobbyn och vi gick ut och började gå mot stranden. Idag var det riktigt varmt ute. Efter en halvtimmes promenad kom vi äntligen fram till stranden. Vi la ut vars en handduk tätt intill varandra så det blev som en ända stor handduk och jag tog av mig tröjan och byxorna och satte på mig ett par badbyxor och la mig ner och vilade en stund. Olivia la sig i sin rosa och vita bekini på handduken och jag sträckte ut min arm och hon la sig på den. Solen stekte på oss och det blev svettigt. Det kom säljare var tredje sekund som ville att vi skulle köpa alla möjliga olika saker. När den typ 300:de säljaren kom blev jag nästan förbannad.
"Kan man inte få ligga och sola utan att behöva bli störd varannan sekund?!" sa jag argt till Olivia.
"Försök att ignorera dem" sa hon lungt och jag la ner huvudet och försökte ignorera alal säljare. Det funkade faktiskt. Rösterna på stranden blev allt svagare och svagare och tillslut somnade jag.
Jag sov säkert i en halvtimme eller något, sedan väckte Olivia mig.
"Älskling, ska vi ta ett dopp? det börjar bli riktigt varmt" sa hon.
"mm" sa jag lite yrt och reste mig långsamt upp och följde med ner till vattnet. Vi gick långsamt i och när vi kommit så långt ut så att bara huvudet och axlarna syntes ovanför vattenytan så stannade vi. Jag lyfte upp Olivia och kysste henne. Sedan kollade vi bara på varandra och njöt. Hennes ögon glittrade ikapp med det klarblåa vattnet och hon var så vacker.
"tack" sa hon helt plötsligt.
"vad har du att tacka för?" sa jag.
"att du valde just mig att få gå upp på scen. Annars vet man aldig vad som kunde hänt" sa hon.
"jag ska tacka dig för att du kom till konserten över huvud taget" sa jag och kysste henne snabbt.
"gud vill nog att vi ska vara ihop" sa hon och jag kollade upp mot himlen.
"aa, vi är nog menade för varandra". Vi kysstes lite till och gick sedan upp från vattnet och började plocka ihop våra saker för att gå iväg och äta lunch eftersom att vi missade frukosten.
Det blev en uterestaurang och vi satte oss vid ett bord under ett parasoll.
"Ska vi dela på en paella?" frågade jag.
"vad är det?" frågade Olivia lite genant.
"Herregud, vet du inte vad det är?!" frågade jag och skrattade.
"näe" sa hon och hon verkade tycka det var lite pinsamt. Jag skrattade åter igen och försökte förklara.
"Det är saffransris med massa olika skaldjur" sa jag och det var nog en rätt bra förklaring.
"okej, det låter väl bra, ska vi ta en sån?"
"jepp" sa jag och kallade på servitören.
*
"är det gott?" frågade jag mitt i en tugga.
"jättegott" sa Olivia och tittade upp mot mig och log med en räka hängandes från munnen. Jag skrattade för mig själv och åt lite till.
Vi åt upp, betalade och började gå mot centrum för att ta en liten shoppingrunda.
Vi gick hand i hand längs Barcelonas gator och hade det allmänt gött.
När vi gått en bit fick jag syn på en smyckesaffär.
"Gumman, gå och hitta någon klänning eller något så ses vi sen" sa jag snabbt och släppte hennes hand.
"va? jaha, okej, vad ska du göra?" frågade hon förvånat.
"ehm..en sak" sa jag och kysste henne och hon gick iväg och kollade på lite kläder.
Jag klev in i affären och kollade mig omkring. Riktigt fina grejer.. men dyra..
Fina glittriga halsband med diamanter, örhängen, armband, ringar.. så mycket att välja mellan. Vad skulle Olivia vilja ha mest?
Efter ett tag valde jag ett par jättevackra örhängen med ljusblåa diamanter. Det sved lite i plånboken men vad gör man inte för sin älskade?
Jag gick ut ur affären och såg Olivia en bit bort.
"Olivia!" ropade jag. Hon vände sig och och log stort och jag gick mot henne.
KOMENTERA! Snälla! det tar inte lång tid :)
....I'm sorry
Tjena!
Jag har 3 stora prov imorgon och jag har bara hunnit skriva halva kapitel 47 så det bli inget idag :( FÖRLÅT! hatar när det blir såhär!
KRAMAR
