It's like that with you...♥ - kapitel 8
Vi gick ut genom dörren, ner för trapphuset och ut på gatan.
”Du får leda mig, jag har ingen aning om vart vi ska” sa jag och gav henne en puss uppe på huvudet.
”Okej” Hon tog min hand och vi gick i 15 minuter och sedan kom vi fram till Olivias hus. Under promenaden var det bara 2 stycken som bad om en autograf.
Olivia bodde i ett ganska stort fint grått hus.
Vi gick fram till den gulliga lilla vita dörren och Olivia låste upp den och vi gick in.
Det luktade sådär mysigt som det bara gör i hus man trivs i.
"Gud vad fint ni har det!" sa jag och kolalde mig runt och bara skådade det undebara huset.
"hihi tack" sa hon och kysste mig.
"Varför har du inte bjudit hit mig förut?" sa jag.
"Jadu, det kan man undra" sa hon och tog av sig ytterkläderna.
Vi gick ut i köket.
"Ska vi göra någon mat?" frågade hon och kollade på mig.
"jo, det låter väl lämpligt" sa jag och gick fram och tog satte min arm runt hennes midja.
Just nu känner jag att Olivia är min. Min ängel. Jag kände mig så kär och så lycklig med henne.
"Ska vi lagga pannkakor?" sa hon och satte sina armar runt min hals och flätade in sina fingrar i mitt hår.
Jag gav henne en liten puss på näsan och sedan började vi laga pannkakorna.
Olivias perspektiv
Eric var mästare på att göra pannkakor.
Han vände dem i luften och trixade och de blev jättegoda dessutom!
Vi satte oss vid bordet och Eric la upp en pannkaka på min tallrik. Sedan la han upp en på sin tallrik och satte sig på sin stol mitt emot mig.
De tog inte lång tid innan erics pannkakor var uppätna.
"Du var hungrig såg jag" sa jag och fnissade.
Han bara skrattade och sedan plockade vi undan tallrikarna och gick in i mitt rum.
När vi kom in la Eric direkt märke till min Planch av honom.
"Vilken snygging" sa han och pekade på den samtidigt som han la sig ner på rygg i min söng.
"snyggast" sa jag och la mig på honom.
Jag gav honom en lång kyss.
Mina händer var iskalla och för att retas smög jag in dem under hans tröja och han skrek till.
"Neej, ahh, gud vad kallt!" skrek han och försökte få bort mina händer.
Jag skrattade och tog bort mina händer.
Han värmde upp mina händer med kyssar och lite hjälp utav täcket.
Sedan satte han sin händer på min rumpa och jag flätade in ina fingrar i hans hår och gav honom en kyss till.
Sedan började han sjunga.
*
"When I look in your eyes
There's something I just can't describe
To get to a moment like this
Some people wait all of their life
I always thought in the end
To love just meant to get hurt
But sometimes you've just gotta feel
And that's how you know it's real ...."
There's something I just can't describe
To get to a moment like this
Some people wait all of their life
I always thought in the end
To love just meant to get hurt
But sometimes you've just gotta feel
And that's how you know it's real ...."
*
Jag kände hur tårarna kom rinnande ner för kinderna och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Han satte sin mun mot mitt huvud och smekte min rygg mjukt.
"Jag älskar dig" sa jag och klappade honom långsamt längs sidan av ryggen/magen.
"Jag äslar dig också, du är mitt allt"
"jag lyfte mitt huvud och kysste honom länge"
Jag kan fortfarande inte förstå allt. Förra veckan var jag helt överlycklig att jag ens blev upptagen på scen och nu ligger jag här i Erics famn och kysser honom.
Magiskt.
Jag hörde hans jämna hjärtslag och kände hans underbara och mysiga doft och lyckades på något sätt tillslut somna medans Eric smekte min rygg under min tröja.
*
Jag vaknade plötsligt av en hög röst.
"hejsan" det var pappa som kom in i rummet.
"eh, va, öh" sa jag förvirrat och lyfte långsamt på huvudet.
"Här ligger ni turduvor och myser" sa han.
Eric hade också somnat men låg med huvudet in mot väggen.
Jag gnydde lite konstigt, och när jag tänkte på hur jag lät efteråt så måste det ha låtit väldigt udda.
"vem har vi här då?" sa pappa och tittade på Eric.
"Dethär är Eric" sa jag och försökte väcka honom.
Han vaknade och tittade sig förvirat om i rummet sedan såg han pappa.
"oj, hej, jag är Eric, Eric Saade" Sa han och sträckte fram ena handen och pappa skakade den chockat.
"Me-e-en är det inte Eric Saade, så-å-ångaren?" sa pappa med munnen så öppen att den snart skulle nudda golvet.
Jag skrattade.
"jo, just precis" sa jag stolt.
"Hur, var, när, varför.. FÖRKLARA ÄLSKLING" sa pappa.
Eric och jag skrattade och reste oss upp ur sängen.
"Vi förklarar sen" sa jag och skjussade ut honom ur rummet.
Jag hörde genom dörren hur mamma och pappa pratade.
"Eva! det är självaste Eric Saade som är Olivias nya pojkvän!"
"Ljug inte för mig" sa mamma.
"Nej det är säkert! gå in och kolla själv!"
Några sekunder senare knackade det på dörren.
Jag öppnade och där stod mamma. När hon fick syn på Eric blev hon lika förvånad som pappa blev.
"d-d-der är ju Eric" sa hon chockat.
Hon gick fram och hälsade och ja, reagerade nog likadant som pappa gjorde.
När jag sedan hade lyckats att skjussa ut henne ur rummet också sa jag:
"ursäkta mina föräldrar, de är bara lite chockade"
"Det är lungt, sålänge de trivs med mig bara" sa Eric.
Jag gav honom en kyss och vi gick sedan ut i vardagsrummet hand i hand.
Mysigt! komentera
Skrivet av av: Anonym
Jag tycker iaf att bloggen är jätte bra hoppas du fortsätter skriva :D
Skrivet av av: louise
Skrivet av av: louise
Jag undrar om det e några andra saade noveller du läser :-) kan du i så fall skriva upp dom så kan jag läsa fler noveller ;-) men din e jätte bra <3
Skrivet av av: amanda
BRA! meeeeeeer !
