FEEL ALIVE...♥ - KAPITEL 45

"Du är inte så dum du heller" sa han  och vi närmade oss varandra. Det hände igen. Våra läppar möttes lika länge som förra gången.
Vi slutade kyssas och då såg jag Eric stå i dörröppningen med tårarna rinnande ner för kinderna.
"Eric! Jag kan förklara!" ropade jag men Eric var redan halvvägs ner för trappuppgången.
 
Erics perspektiv
Haley hade vaknat för en halvtimme sen ungefär och nu så har hon precis somnat om i min famn. Fösiktigt la jag ner henne i sin säng igen och gick in till mitt och Olivias rum. När jag kom in i rummet så blev jag väldigt chockad och rädd.
 
"Eric! Jag lovar det betyder ingenting! Det var inte meningen! Jag älskar ju dig.!"
 
Å nej! Hon drömmer om när hon kysste Danny och jag kom hem från Grekland. Jag sprang fram till henne och höll om henne.
 
"Jag vet älskling! Det hände innan och jag har förlåtit dig. Jag kommer aldrig lämna dig, det är bara en flaschback igen! Såja andas."
 
Olivia slutade skrika och somnade efter en liten stund om igen men det gjorde inte jag.  Allt som hände i Grekland kom tillbaks, är dom efter oss fortfarande? Nej det kan dom ju inte vara det är ju två år sedan. Sen kom tankarna på när jag kom hem tillbaks också.
 
Jag sprang upp för trappuppgången men ville överraska Olivia så jag öppnade dörren tyst så hon inte skulle märka något. Jag tittade in och det första jag såg var Olivia ligga och kyssa någon i soffan. Det kändes som att marken under mig rasade. Och när jag såg att det var Danny krossades mitt hjärta. Tårarna rann ner för mina kinder men de hade fortfarande inte märkt att jag var där. Jag kunde inte tro mina ögon. Jag trodde verkligen inte dethär om Olivia. Jag såg hur hon lyfte sitt huvud och inte förens nu såg hon mig.
"Eric! Jag kan förklara!" ropade hon men det fanns inget att förklara. Jag sprang ner för trapporna och ut på gatan. Vart ska jag?
"Eric!" ropade Olivia efter mig. Men jag struntade i det. Jag såg det med mina egna ögon. Hon hade sakt att hon älskade mig i telefonen. Hon sa att hon saknade mig. Hon sa att jag betydde allt för henne. Hon ljög.
Hennes fotsteg ekade i trappuppgången när hon sprang efter mig.
"Eric! kan du vänta då? snälla!" ropade hon flåsandes. Men jag sprang. Jag sprang ut ur huset och ut på gatorna. Folk stod förvånade och följde mig med blicken där jag sprang längs Stockholms gator. Hon vill inte ha mig. Hon vill ha Danny. Danny är så mycket bättre tydligen.
Jag sprang mot tågstationen. Jag ska hem. Hem till Helsingborg.
 

Jag kommer ihåg det så väl, vill glömma det så mycket. 
 
Olivias perspektiv
 

När jag vaknade så var Eric borta. Äh han är väl bara på toa tänkte jag och låg kvar och väntade på honom. Men drömmen jag haft kom tillbaks. Hade jag kysst Danny? Var det därför Eric inte ville berätta mer igårkväll? Mådde han så dåligt över att jag kysste Danny och har han stuckigt nu bara för det? 
"Eric var är du?"
 
Inget svar. Har han verkligen stuckigt? Har allt dehär varit en löngn? Eller har jag drömmt allt? Är jag hemma hos mamma och aldrig träffat Eric överhuvudtaget? Det kan mycket väl stämma. 
 
"Mamma?" 
 
Victor? Nej. Allt var inte en dröm. Det har hänt och nu verkar det som att Eric har lämnat oss.
 
"Ja gubben vad är det?"
 
"Jag är hungrig."
 
"Okej, jag ska bara sätta på mig lite kläder och sen gör jag lite frukost okej?"
 
"mm" 
 
Han lät rätt trött, undra vad det beror på? Okej Olivia släpp det. Han har sovit dåligt, han har inte vaknat för att Eric skulle plocka ihop sina grejer. Eller har han? 
 
*Haley gråter*
 
"Victor jag ska bara amma Haley men du kan väl plocka fram mackorna så länge?" Jag visste att Victor älskade att hjälpa till i köket så det är väl självklart att han vill göra det. 
Haley fick mat och sedan la jag henne i vaggan vi har i köket och började ta fram allt annat till frukosten. 
 
"Mamma var är pappa?"
 
"Jag vet inte gubben"
 
"Jag såg att han sprang hemmifrån i morse"
 
"Gjorde du? Pratade han inte med dig innan han gick?"
 
"Nej han pratade i telefon."
 
Jag kände hur tårarna började rinna. Han har faktiskt stuckigt. Hur kunde han?
 
*
 
"nummert du försöker nå är upptagen i ett annat samtal"
 
Igen, jag har försökt ringa till Eric hela dagen men anntingen så svarar han inte eller så pratar han med någon annan. Ju fler gånger jag ringde och ju fler gånger han inte svarade dessto säkrare blev jag på att han har stuckigt. 
Thomas, han borde veta vart Eric är. Eller? Har Eric stuckigt så vet säkert inte Thomas om det häller men jag kan ju försöka iallafall.
 
*Pip*
 
"Tja det är Thomas här!"
 
"Hej Thomas det är Olivia och jag undrar om du vet vart Eric är?"
 
"Intressant jag hade tänkt ringa dig och fråga vart han är så jag gissar att han är försvunnen."
 
"Ja! Jag tror han har stuckigt! Igår så kom jag ihåg lite av när han blev kidnappad och förvann till Grekland och när jag bad honom berätta mer om det så gjorde han det men precis innan han kom hem igen förstår du?
 
"Ja"
 
"Precis innan han kom hem så ville han inte berätta mer. Jag såg i hans ögon att någonting var fel och i natt så drömmde jag att jag kysste Danny, två gånger, andra gången så såg Eric det och det var precis när han kom hem. Han stack i drömmen och nu tror jag att han har stuckigt på riktigt!"
 
Rösten sprack och tårarna kom. Det var tur att mamma var här innan och hämtade Victor och Haley, det var bestämt sedan innan för hon ville umgås lite med dom. Hon visste inte om att Eric hade stuckigt heller, jag ville inte förstöra hennes dag med barnen.
 
"Olivia! Ta det lungt. Eric älskar dig alldeles för mycket för att sticka ifrån dig, det skulle han aldrig klara av."
 
"Men vart är han då?"
 
"Olivia, jag kommer hem till er nu så pratar vi mer okej?"
 
"Ja kom du"
 
Det kändes lite skönt att Thomas skulle komma över men lite jobbigt också. Han visste inte vart Eric var, vilket borde betyda att han faktiskt har lämnat oss. 
 
*
 
Vi satt i soffan och pratade, jag och Thomas alltså. Vi har försökt ringa Eric men hans telefon är avstängd.
 
"Tänk så har han blivit kidnappad igen? Thomas det kan faktiskt vara så."
 
"Mm det är det bästa vi har men jag tror inte att det är sant."
 
"Nej jag vet jag försöker bara övertala mig själv om att han inte har stuckigt."
 
"Ja jag förstår dig men varför skulle han ha gjort det? Olivia tänk efter nu, varför skulle Eric lämna er?"
 
"För att jag kysste Danny!"
 
"Men det var ju hur längesen som helst. Det kan inte vara det! Ingen chans."
 
"Jo! Det blev för jobbigt för honom att se mig kyssa någon annan och jag förstår honom. Den där saken kysste ju honom när han var på turné!"
 
"Om det hade varit så så hade han gjort det redan när det hände, det gjorde han men han kom tillbaks för att han inte kunde leva utan dig."
 
"Okej vi säger att han inte har lämnat oss men var f*n är han då?"
 
"Det är en bra fråga...."
 
Erics perspektiv- morgonen

Snabbt sprang jag till tågstationen. Det var precis jag hann in på tåget innan dörrarna stängdes och vi åkte mot Helsingborg.
 
 
                                                                                                                                                                
 

Här har ni kapitel 45! ♥♥♥ Nu blev det spännande på riktigt va? Har Eric verkligen lämnat Olivia, Victor och Haley?
 
Komentera snälla söta ni! Jag ser att det är typ 50 som läser men det är nästan bara Nadja som kommenterar! (Tack Nadja, det gillas)
 
Puss på er♥♥

Skrivet av av: Nadja

Tack Ellen :) suuuuper bra!!

Datum: 2013-02-10 Tid: 17:42:16
Skrivet av av: Lina

Jättebra! Längtar tills nästa del kommer :D

Datum: 2013-02-10 Tid: 17:44:11
Skrivet av av: triciaa

underbart! hoppas Eric inte har stuckit, utan bara åker hem t HBG för att göra nå överraskning till Olivia!!

Datum: 2013-02-10 Tid: 17:49:32
Skrivet av av: Ellen

sååå braaa !! fortsäääättt !!!! :D

Datum: 2013-02-10 Tid: 21:07:19
Hemsida: http://saadelover.blogspot.com



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar: