Det är julaftonsmorgon och det känns bra. Klockan är 9.00 och de första snöflingorna föll äntligen inatt. Lagom till julafton. Det var kallt så jag kröp under täcket lite till. Olivia låg tätt intill mig. Hon var tyst hela natten och mådde nog hyfsat bra i alla fall. Jag kysste hennes kind mjukt och kände hennes underbara doft. Hon verkade inte märka något utan sov sött vidare. Denna julafton ska vi vara hemma hos Olivia med hennes familj. Min familj är hemma i Helsinborg och det blev så krångligt om alla skulle upp hit så det blev som det blev.

Igår julshoppade vi hela dagen. Riktigt jobbigt, men det måste göras.

Jag somnade om igen.

De seaste dagarna har varit så jobbiga för jag har haft så ont. Det var kul att vara med på Erics signering och se alla fans när de fick gå fram till honom. Alla blev så glada.

*

Jag kände hur en kall vindpust svepte förbi mig och jag kröp under täcket lite till. Jag kände Erics varma läppar mot min kind men lådsades sova. Jag har inte lust att gå upp än. Efter en liten stund hörde jag hans små gulliga snarkningar igen. Jag låg och vilade ett tag till, men blev rastlös efter en liten stund så jag väckte Eric lite smått.

"gubben" viskade jag men han hörde inte.

"Eric" sa jag. Och denna gången verkade han höra.

"mmm"

"vi måste upp nu"

"jaha, okej" sa han yrvaket och sträckte lite på sig. Hans hår stod åt alla möjliga håll och han var jättegullig. Han lutade sig över mig och kysste mig. Jag förstår inte hur han kan ha god andedräkt hela tiden.

"när ska vi hem till dina föräldrar?" frågade Eric.

"14.00"

"okej, kom nu" sa Eric och hjälpte mig ur sängen. Vi la alla julklapparna i ICA-kassar och ställde dom i hallen och sedan stekte vi lite köttbullar som vi lovat mamma och pappa att göra. Resten av dagen låg vi bara och myste. Det fanns inte så mycket annat vi kude göra nu när jag har brytit både benet och nyckelbenet. Det blev helt enkelt lite pepparkakor och en julfilm. När det kom en massa kärleksscener på filmen gick det bara inte att undvika en massa kyssar och smek med Eric. Det gick bara inte. Fast det var inget fel med det.

Klockan blev plötsligt två och vi tog bilen hem till mitt hus. Det lilla huset var julpyntat med jusslingor och glitter. i knackade på dörren och mamma öppnade.

"Hejsan!" sa hon glatt och kramade oss båda. När vi kom in genom dörren svämmade en doft av julmat och stearinljus över oss. Jag andades in det och njöt. Rasse kom nerspringandes.

"Olivia!" ropade han och gick fram till mig och gav mig en försiktig kram för att inte skada mig. Han är så omtänksam och gullig fast han bara är så liten. Vi gick (eller jag rullade) in i köket där pappa stod och lagade mat för fullt.

"Hej guman! och hej Eric!" sa han när han fick syn på oss. Även han kramade oss båda. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan. Mamma har dukat fram lite julgodis som vi smååt av. Rasse satte på TV:n eftersom att Kalle Anka snart skulle börja. Kalle Moraeus var julvärd i år och satt och pratade om sina julminnen. Jag och Eric var mest fokuserade på varandra och satt och myste. Rasse satt i Erics knä och de var hur gulliga som helst. Redan nu visste jag att detta skulle bli den bästa julen någonsin.

---

Såja. Komentera !! Vad ska hända? hur ska julen va?