It's like that with you...♥ - kapitel 51

Erics perspektv
"Vi har en puls!" hörde jag någon ropa. Jag flög upp ur stolen och sprang in i rummet.
"Olivia älskling" sa jag och gick fram till sängen hon låg på. Hela hon var täckt av sladdar.
"Ställ dig vid sidan" sa en doktor till mig.
"men.." var det ända jag han säga innan Danny tog tag i min arm och ställde mig åt sidan.
"de måste göra sitt jobb" sa han.
"mm" sa jag.
"pulsen blir starkare!" ropade en doktor och då började jag gråta. Denna gången glädjetårar. Allt går upp och ner. Sorg, glädje, hopplöshet, tro.
Jag kollade upp mot taket, knäppte mina händer och viskade:
"snälla, snälla, låt Olivia och tvillingarna få överleva. Snälla"


Det var nästan som om gud hörde mig för bara sekunder senare ropade en av doktorerna det som jag längtat efter.
"Hon är vaken!". Nu fanns det ingen som skulle schasa bort mig.
Jag gick fram till sängen och där låg Olivia med öppna ögon. De vackraste ögonen som finns. Tårarna rann och rann.
"Åh älskling" sa jag och tog hennes ansikte i mina händer och kysste henne. Något som jag aldrig trodde jag skulle få göra igen.
Hon gnydde lite. Inga ord, bara ljud.
"bra jobbat allihopa" sa Lars till alla läkarna.
5 timmar senare
"kan jag få lite ensam tid med Olivia?" frågade jag och log mot Eva och Ola.
"självklart" sa Eva och de gick ut ur rummet.
Olivia har fortfarande inte sakt något på flera timmar. Klockan är 18.45 och jag är riktigt trött. Jag tog tag i Olivias hand och kysste den. Hon har inte öppnat ögonen sedan då hon gjorde det för första gången efter olyckan. Doktorerna säger att det fortfarande finns risker att hon inte överlever, men att chanserna på att hon överlever har dubblats.
Jag började sjunga på "without you i'm nothing" och höll henneshand igenom hela låten.
Jag kände hur hon klämde min hand. Det var nog ett svar. Jag kysste henne och det kändes som att hon faktiskt besvarade kyssen.
"älskling, jag behöver dig" viskade jag.
Samtidigt kom Lars in i rummet.
"jag har goda nyheter" sa han.
"låt höra" sa jag.
"vi har sett tecken på att tvillingarna överlevde olyckan" sa han. Jag började gråta av glädje igen. Jag hatar att jag är så känslig.
"tack" sa jag. Vi snackade en stund och sedan reste han sig upp och sträckte fram handen för att jag skulle skaka den.
"äh" sa jag och struntade i att skaka hans hand och gav honom en kram istället. Lars skrattade.
"Tack så jätte, jättemycket" sa jag.
"jag gör bara mitt jobb" Han lämnade rummet igen och Ola, Eva och Rasse kom in.
"hur mår hon nu?" frågade Ola.
"Bättre" sa jag. Rasse gick fram till mig och sträckte upp händerna. Jag bar upp honom och han fick sitta i mitt knä.
"vad har hänt med Olivia?" frågade han och klappade Olivia försiktigt på benet.
"hon blev påkörd av en bil, men hon kommer att klara sig" förklarade jag.
"fick hon jätteont?".
"jag tror det" sa jag.
"Olivia!" ropade han.
"hon sover" sa Ola. Men just precis då så öppnade Olivia ögonen och gnydde lite.
"det gör hon inte alls" sa Rasse och log.
"Åh gumman!" sa Eva och pussade henne på pannan. Hon gnällde lite bara.
"Du kan inte prata, du har en slang i halsen" förklarade Ola och tog tag i hennes hand. Lars kom in i rummet och blev ju såklart jätteglad när han såg att Olivia hade öppnat ögonen. Han gick fram till sängen.
"Nu när du är vaken så ska vi ta dig på ett ultraljud för att kolla till tvillingarna" sa han till Olivia.
"får jag följa med in?" frågade jag.
"det ska nog gå" sa han och jag gick efter Lars som gick framför mig rullandes på sängen Olivia låg i.
Vi kom in i ett rum som såg ut som de andra rummen vi gjort ultraljud i fasst detta var mycket större.
Jag tyckte så synd om Olivia. Jag såg hur ont hon hade.
Hennes högra ben var brutet och hennes högra nyckelben. Tiden gick och jag kämpade för att försöka se något vettigt på dendär dataskärmen.
"Lars, kan jag få prata med dig?" frågade sjuksköterskan som gjorde allt. Hon såg ängslig ut.
"absolut" svarade Lars och de gick ut ur rummet.
Jag pratade lite med Olivia men hon kunde såklart inte svara. Hon var så vacker. Det spelar ingen roll om hon har sladdar på hela kroppen, sår överallt eller inte. Hon är alltid vacker.
Jag hörde hur Lars öppnade dörren. Jag tittade upp och såg att han inte såg speciellt glad ut.
"Eric, jag har tråkiga nyheter.."

OMG... KOMENTERA OM NI TYCKER ATT DE E BRA! :D 15 komentarer från OLIKA personer och det kommer ett till kapitel ikväll!

Skrivet av av: Ellen

asså shiit man vill bara fortsätta läsa !!!

Datum: 2011-12-08 Tid: 08:51:36
Hemsida: http://saadelover.blogspot.com
Skrivet av av: Jennifer, inte dansaren i Eric Saades band ;)

NÄMEN JISSES MIN GUD HERRE SKAPARE!? :O

JAG HAR INGA ORD!??

<33333333

Så bra :'D

LÄNGTAR TILL NÄSTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!<33333

Kjam<33

Datum: 2011-12-08 Tid: 09:52:22
Hemsida: http://www.jennasliv.devote.se/
Skrivet av av: Erica

Det är sjuktbra!!! Vet inte vad jag ska säga!!!! SNÄLLA ett kapitel till idag!!!! <333333

Datum: 2011-12-08 Tid: 12:58:14
Hemsida: http://ericsaadestoories.blogg.se/
Skrivet av av: Doku-Doku-Dokuro-Chan

OMG NÄSTA KAPITEL MÅSTE KOMMA !!!! :D HELT FAST INNE I DATASKÄRMEN ^.~

Datum: 2011-12-08 Tid: 16:46:44
Skrivet av av: Amanda

helt otroligt bra! kan helt seriöst inte sluta läsa när jag väl börjat! längtar till nästa! :D

Datum: 2011-12-08 Tid: 18:10:46
Hemsida: http://novelsbyyme.blogg.se/
Skrivet av av: jojjo

kan inte vänta tills nästa! meeeeerrrr

Datum: 2011-12-08 Tid: 18:36:06
Skrivet av av: Michaela

Herregud, snacka om att du slutade på ett ställe där det var som mest spännande. Väntar med spänningen på nästa kapitel, har dock en liten aning om vad som kommer att hända:P

Datum: 2011-12-08 Tid: 20:52:56
Skrivet av av: a.l.v.a.n

OMG så himla bra noveller jag hittade din blogg i förgår och läste alla kapitel då de var så himla bra så jag kunde inte sluta läsa ;P <3

Datum: 2011-12-08 Tid: 21:01:27
Skrivet av av: Linnéa

Ååh jag vill ha mer NU!!! Det är sååå bra!!! <333

Datum: 2011-12-08 Tid: 23:30:34



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar: